tisdag, mars 23, 2010

En vilding som heter Vilde

Världens vackraste Vilde!

Försökte mig på ett pappa-son-kort, men resultatet blev väl inte sådär jättebra...

Kila fick också vara med. Hon är så himla duktig och söt den kooikertösen minsann

Idag är en glädjens dag på min gata i stan! Idag fick jag nämligen för första gången träffa en av Goliats valpar IRL (In real Life för er seniorer som inte snackar internetspråket).
Stina med Kila var också med, toppen! Tillsammans trotsade vi tre regnet och spatserade ut för att träna lite utställningshandling. Med mig som velig instruktör åstadkom vi lite ringträning, lite hantering/visitering och även lite stå-träning. Men mest blev nog att vi snackade (läs: Cecilia snackade en massa) och en promenad i, för Vilde, okänd miljö.


Mitt intryck av Vilde är att han är en orädd kille med mycket spring i benen. Han har matintresse och motiveras lätt av pipleksak (han fick faktiskt en alldeles egen pip av pappa Goliat!). Han är mindre i storleken än vad Goliat var i den åldern och har ett mycket näpet ansikte. Otroligt söt, förstås.
Jag fick hälsa på honom när jag klämde igenom honom och han tyckte nog att jag var en riktigt rolig pannkakstant för så fort han såg mig komma krypande på marken med min kamera ville han snabbt fram till mig. Så inte speciellt blyg heller vad jag förstod? Matte Johanna berättade att Vilde är en mycket pratsam ung herre som har alla möjliga och omöjliga ljud för sig när han leker och även när han gör allt annat. Ett smakprov fick vi på detta när vi tränade ^^


Jag är mycket imponerade över hur Vilde hanterade den stökiga och okända miljön. Vi gick ju som vanligt på Garnisonen och just idag hade de dessutom skjutövningar. Det var faktiskt rena rama kulsprutsfesten dagen till ära. Åt detta blinkade inte ens Vilde. Han blev lite nervös när vi gick genom tunneln under järnvägen och det passerade ett godståg precis över oss, men övriga fordon/människor/hundekipage verkade han likgiltig för. Jag är mycket mycket stolt över att vara farmor-matte till en så härlig hund!
Träningen gick dessutom utmärkt, om matte Johanna tränar lite hemma så kommer det gå kalasbra på utställningar i sommar!

4 kommentarer:

Mona med Lexy sa...

En riktig goding denne Vilde, tycker jag. Fast pappa Goliat verkar inte ha humöret på topp i regnet. Men han kanske är lite trött på alla stökiga småbusar. Visst vore det kul att få se alla syskonen tillsammans? Och Kila är lika söt som alltid!
Hoppas vi kan ha en kooikerträff snart!

Cecilia sa...

Ja, inte var han någon vidare värst muntergök kan jag väl inte påstå ;) Men det berodde nog mer på regnet än på bråkstakarna runtomkring, hehe.
Ja, det vore så kul! Jag hoppas också på en träff snart :)

Viggo sa...

Vore kul med träff så man kunde se Vilde och Viggo tillsammans!

Åsa sa...

Katarina kommer väl att ha "stora hemvändardagen" i augusti. Det vore ju kul om så många som möjligt kommer dit då!! Ju fler vi är tillsammans.... :-)