Visar inlägg med etikett Tävling. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tävling. Visa alla inlägg

lördag, oktober 16, 2010

Debut i klass 2, på 118 poäng

Ja, vad ska jag säga. Vi har varit i Götene och gjort bort oss, haha!

Dagen började bra med en 9 på platsliggningen. Detta trots stor störning från hundar som gick upp, publik som härjade och hagelbeklätt gräs (ovant och iskallt).
Goliat skakade av köld när jag gick tillbaka till honom och satte sig därför upp för tidigt, därav poängavdraget.

Det andra vill jag helt slippa komma ihåg, men jag skriver väl ut poängen ändå:

Platsliggning: 9
Fritt följ: 5 (katastrof, noll kontakt, pinsamt)
Läggande: 8 (långsamt på grund av iskallt underlag)
Inkallning med ställande: 6 (långt stående)
Sändande med ställande: 10 (bra!)
Apportering: 0 (han tittade bort när jag kastade apporten och därför sprang han inte ut vid kommando)

Fritt hopp över hinder: 6 (dk, tveksamt)
Fjärrdirigering: 0 (utför ej, här bröt jag för att jag fick noll kontakt med honom)
Helhetsintryck: 5, med den föga smickrande domarkommentaren "ni hade verkligen MYCKET DÅLIGT SAMARBETE".
Totalt: 118 poäng, 3:e pris, 2:a placering

Analys nu då. Jag tror att dagen blev lite för lång för Goliat. Vi har inte tävlingstränat så mycket som vi borde och det var dessutom alldeles för mycket störning för honom. Både vid rutan, apporteringen och hoppet hade vi ryggen mot publiken, vilket innebar att han hela tiden vände sig om för att titta vad det var som lät.
Vår entré på planen gick väl inget vidare, sen smög det dessutom runt någon suspekt jägare i buskarna så vi fick gå ut och gå in igen vilket innebar ytterligare tid för Goliat att svalna av. Vilket var synd, han kändes jättetaggad på uppvärmningen.

Tänk om om inte fanns, som det heter. Jag undrar så klart hur det hade gått om vi fått startnummer 1 istället för 6, om jag inte hade tagit ut honom för tidigt, om det inte hade varit en jägare smygandes i skogen och om jag hade brutit efter hans underbara rutan, så att det fått bli en positiv dag ändå.

Jag skämdes så mycket så jag ville inte vara med på prisutdelningen utan strök runt huset i väntan på att diskret kunna ta mitt protokoll och fly från platsen.
Döm av min förvåning när tävlingsledaren kom runt huset med en sjukt stor pokal tillsammans med mitt protokoll. Jag sa iofs nej tack till den, det kändes löjligt att ställa den till samlingen. Jag tog mitt protokoll och tackade för mig.

Man lär sig något från varje tävling och det jag tar med mig från denna dagen är hur otroligt värdefullt det är att ha med sig ett gäng vänner som kan stötta en samt en hel del att tänka på i min fortsatta träning. Tävling igen om två veckor, får se om det går bättre den gången!

söndag, maj 09, 2010

SE UCH LPI Moonhaven Knowing me Knowing you

Kennelpappa Mattias ;)
Nu börjar namnet nästan bli för långt för raden här ovanför!

Jag och Goliat kom precis hem från utställningen i Larv, där han idag tog sitt tredje certifikat och därmed knep titeln "Svensk utställningschampion".

Det var 17 hundar anmälda, bland dessa var Goliats valp Mira med. Det var så roligt att se henne IRL. Hon var mycket mindre än vad jag hade föreställt mig, men precis lika fin i uttryck, päls och färg. Du visade henne kanonbra Johanna!

Självklart var det roligt att träffa alla andra kooikerfolk också. Alla är så trevliga och det är riktigt roligt att åka iväg på såna här tillställningar, speciellt skoj är det ju förstås när det går så bra som idag! Jag kan knappt tro att han nu är utställningschampion, vilken grej!

Så här sammanbiten ser man ut innan man ska in i ringen....


Henrik Hellemar var också där med två av sina barn och tog kort på Goliat med sin fina rosett,
ser fram emot att se resultatet!
Vi ställde också i Uppfödargrupp där Katarina fick ett HP med hundarna som var med, det var också roligt så klart. Stort Grattis till Monika med Rocky som blev Bästa Hane denna utställningen. 17 CK:n på raken är inte illa pinkat.

Resten av söndagen ska jag ägna åt att smälta denna dag. Här nedan lägger jag upp lite blandade bilder från dagen. Mattias hade tagit mycket fina kort, jag blev riktigt imponerad när jag gick igenom de 259 bilderna han knäppt. Skoj!



Goliats kritik:
utmärkt temperament, maskulint huvud, mörka ögon, mkt bra uttryck, mkt bra hals och skuldra, väl utvecklad bröstkorg men kunde ha haft bättre förbröst, utmärkt benstomme, trillräckligt vinklad, rör sig med bra steg sett från sidan, ngt hastrång bak, utmärkt päls.





... och så här glad är man när man kommer därifrån!




Lilla Mira, Goliats valp

Jag och Mona går loss på fikat, äta kunde jag inte göra förrän utställningen var överstökad
Det är hemskt smidigt att ha med sig folk som kan vara hundvakt!
Här är det Mattias pappa Kurt som ställer upp.


Svensk utställningschampion

lördag, maj 01, 2010

LP1 Moonhaven Knowing me Knowing you

Drömde mardrömmar hela natten och vaknade upp av väckarklockan.
Jag har aldrig varit på Tibro Brukshundsklubb förut så jag var nog lite extra nervös inför denna tävling. Faktiskt så nervös att jag hela vägen dit uttalade orden "JAG MÅSTE SPY!" varpå Mattias trampade på bromsen i ett försök att rädda inredningen i bilen. Det blev en mycket hackig resa till Tibro.


Det var 5 startande i ettan, platsen flöt så fint och lugnt. Det är skönt när ingen av hundarna är orolig, alla fick en 10a! Goliat var väldigt nosig in på planen och jag fick ingen kontakt med honom, han var som en levande dammsugare. Han vet verkligen hur han ska göra mig som allra mest nervös den lille rödvite skiten. Nåväl.
Vi hade startnummer 5 så det var bara att stoppa in odågan i bilen och vänta på sin tur.


Här kommer dagens protokoll:
Platsliggande 10
Tandvisning 10
Linförighet 8,5
Läggande 9
Inkallande 9,5
Ställande 10
Apportering 7,5 Tar tag tidigt
Hopp över hinder 8,5 Snett sitt
Helhetsintryck 8,5
SUMMA: 183,5 poäng

Precis när vi skulle gå iväg vid läggandet var det något som bet Goliat i rumpan, vips så var hunden borta och sprang och jagade sin egen svans, haha! Men jag visade honom med handen till sidan igen och han gjorde ett klockrent läggande. Jag antar att domaren hade överseende med loppbett?
Efter incidenten med bettet var Goliat lite låg, men genomförde ändå programmet, om än med helkassa ingångar (jag som har tränat mig till döds på detta!?).

Eftersom jag stod och tittade på de övriga 4 deltagarna medan vi väntade på vår tur trodde jag att vi som bäst skulle placera oss på 4:e plats, alla var så duktiga!
Döm av min förvåning när vi fick gå fram och mottaga en 2 placerings-pokal. Till och med Mattias (det aset!) var förvånad och hade redan lagt kameran i bilen, så det blev visst inga bilder från prisutdelningen. Däremot poserades det hej vilt efteråt och resten av denna dag kommer jag gå runt med ett leende på läpparna.
Självklart kommer jag hädanefter tilltala Goliat med hans titel. "LP1 Goliat, hiiiiiiiiiit!"



Jag och Goliat poserar. Jag är väldigt glad.

torsdag, april 29, 2010

Inofficiellt KM på Billinge Brukshundsklubb!

Goliat med sitt pris, ett BillingeTroll!

Ikväll deltog jag och Goliat på vår hemmaklubbs KlubbMästerskap!
Det var 5 hundar som var med, platsen gick fint om än lite väl fladdrig med huvudet för mattes stackars nerver. Jag drabbades plötsligt av en otroligt aggressiv snorighet så jag räddade upp situationen ganska smidigt där tyckte jag själv.

Protokollet såg ut så här:

  • Platsliggande 10
  • Tandvisning 10
  • Linförighet 8,5 luftig, sitter ej
  • Läggande 10
  • Inkallande 9,5 sitter framför
  • Ställande 9 något steg, dk
  • Apportering 10
  • Hopp över hinder 10
  • Helhetsintryck 9
  • SUMMA: 188,5 poäng 2:a placering

Jag är jättenöjd med Goliat! På linförigheten struntade han vid en halt att sätta sig, han tyckte väl det var lite väl duktigt att göra det varje gång jag stannade, hihi. Det jag är nöjdast med är apporteringen, han gjorde det klockrent! Det har aldrig hänt förut, varken på träning eller tävling. Det som kändes onödigast var ju ingången på inkallningen. Vi som har tränat så himla mycket på ingångar, och så satte han sig PÅ mina fötter. Nåja, han ville väl inte glänsa för mycket så de övriga fick mindervärdeskomplex? Hihi
Nej, jag skojar. Jag är jättestolt över honom! Håller tummarna att han går lika fint på lördag nu då, det här resultatet gills ju inte som ett första pris eftersom det var en inofficiell tävling.
Håll tummarna gott folk!!

söndag, april 25, 2010

Ett långt inlägg efter en lång helg

Jag och Goliat for till Herrljunga på fredag lunch. Jag, Hanna och Daniel tränade sedan lydnad, agility och lite markeringar med dummies. Goliat fick också prova att hämta några dummies, det tyckte han var superskoj må ni tro!
På kvällen kom Mattias och hämtade Goliat, jag själv åkte vidare och sov över hos Hanna och Daniel, det skulle bli upp tidigt på lördag morgon. Kvällen tillbringades på ett nästan olagligt nördigt vis. Iförda hundförarekläder kollade vi nämligen på en Fredrik Sten-video och ojade oss över hans styva bröstvårtor, opassande tighta tischa och obruksiga bil.




Den här utsikten kan man ju faktiskt leva med...
Klockan ringde vid 06.30 på lördagsmorgonen.
Dagen tillbringades på Ursands camping i Vänersborg, i ett helt underbart fantastiskt väder.
Jag fick vara funktionär på sökstationen och lägga ut dummies som flatarna hämtade in. Otroligt konditionskrävande får jag väl lov att tillstå! Att hoppa över stock och sten en hel dag tillhör ju inte mina vanliga sysselsättningar och därför är jag skapligt stel i kroppen nu, dagen efter. Hanna placerade sig tillsammans med sin Limbo på 2:a plats av 36 starter, stort grattis kompis! Ni var superduktiga, det var så roligt att få vara där och se detta!
Hanna och Limbo på andra plats!



Limbo Beach... chilling on the Beach ;)
Varför är jag så glad på den här bilden tro? Kan det ha att göra med att jag får hålla i ett vapen? ;)

Söndag och mentalbeskrivning
Jag och Goliat, precis innan vi skulle gå mh:t!
Idag var det åter upp med tuppen för att delta med Goliat i en mentalbeskrivning på Herrljunga brukshundsklubb. Mona var också på plats, vilket var kanon! Det var skönt att ha henne med som stöd, jag blir så nervös i såna här sammanhang.

Jag pratade med domaren innan jag startade angående Goliat. Jag anade att han skulle bygga på sig och ville därför inte ha något skott då jag inte ville att han skulle förknippa skott med något otäckt. I vanliga sammanhang är han nämligen totalt oberörd när det skjuts och det vill jag självklart bevara.

Så var vi igång.

Kontakt
Kommentar: Goliat var precis som vanligt svalt intresserad av personen som försökte hälsa på honom. Han accepterade hälsningen, följde med utan att engagera sig och lät sig hanteras utan att backa undan, men inte med några direkta känsloyttringar åt något håll.
1a. 3
1b. 3
1c. 3

Första leken
Kommentar: Goliat ville inte leka alls idag. Han stod stilla när vi kastade trasan mellan oss och sprang och nosade på den när hon kastade den första gången, andra kastet ignorerade han totalt trasan. Det var väl inget skoj med en fånig tygbit, eller?
2a. 1
2b. 2
2c. 1

Jakten
Kommentar: Jag förstod inte att jag kunde säga "Ja" eller "Varsågod" när jag släppte honom och därför satt Goliat vid sidan (vänster) och trodde antagligen att detta var någon apportövning, han gjorde inte ens någon ansats till att springa efter bytet. När vi gick fram till den visade han ett svalt intresse för den, nosade lite förstrött men var likgiltig.
3a. 1
3b. 1

Aktivitet
Kommentar: Han stod vid min sida och glodde. Efter ett litet tag nosade han lite förstrött på löven bredvid, gick ett varv runt mig men förblev passiv.
4. 2

Avståndsleken
Kommentar: När han såg figuranten i skogen tittade han förbryllat på den skumma varelsen som kom tassandes i skogen. Han satte sig vid min sida, vid ett tillfälle tittade han upp i mitt ansikte. När jag släppte honom sprang han nästan hela vägen fram till figuranten, men stannade cirka fem meter ifrån och vände sig om för att jag också skulle följa med.
5a. 3
5b. 1
5c. 1
5d. 1
5e. 1

Overallen
Kommentar: Han blev lite sur på overallen, men gick fram nästan helt utan hjälp.
6a. 3
6b. 2
6c. 4
6d. 2
6e. 1

Skramlet
Kommentar: Det var här det började gå riktigt snett för Goliat. Han blev verkligen skiträdd när skramlet drogs och sprang och sökte stöd hos Mattias. Jag fick gå hela vägen fram till skramlet och locka på honom innan han vågade sig fram och var väldigt berörd även när vi lämnade platsen för att gå vidare till nästa moment. Goliat har överlag väldigt svårt för höga ljud men jag tyckte att han hämtat sig någorlunda när vi ställde upp inför momentet efter.
7a. 4
7b. 2
7c. 2
7d. 1

Spökena
Kommentar: Goliat stod i sträckt koppel framför mig och skällde ihållande under nästan hela momentet. Mot slutet orkade han inte riktigt bevaka båda spökena och valde att förstrött börja nosa lite i gräset, fortfarande utan att rubbas ur sin position framför mig. När vi sedan gick fram till spökena hälsade han glatt och struttade sedan tillsammans med mig vidare mot Lek nummer 2 och skotten. Jag tyckte att han såg ut som vanligt, svansen upp och öronen som vanligt, kissade på fläckar och verkade normal. Eftersom jag tyckte att han verkade oberörd och domaren inte sa nånting tänkte jag att skottet inte skulle vara några problem.

8a. 3
8b. 4
8c. 1
8d. 4
8e. 3

Andra leken
Kommentar: Här var Goliat om möjligt ännu mindre intresserad av trasan. När jag försökte leka med honom tändes ett litet intresse men det dödades illa kvickt när första skottet kom :(
9a. 1
9b.1

Skott
Kommentar: Jag ångrar mig djupt att jag lät dom skjuta det enda skott som Goliat skulle få genomlida. Så berörd som han var av detta skott har jag faktiskt aldrig sett honom, då han i vanliga fall är totalt oberörd av skott. Han hukade sig och tänkte springa ifrån platsen, öronen långt bak, svansen mellan benen. Jag fick gå runt när vi hade brutit och han släppte det inte på ett bra tag, när Lexy kom för att möta honom på vägen var han dock precis som vanligt och när vi hunnit hela vägen till klubbstugan var han sitt vanliga gamla jag.
5

Domarens kommentar:
Domare Anders Olsson, gick igenom protokollet med mig. Han frågade vad jag hade hunden till, när jag talade om att vi mestadels tränade lydnad sa han att "Ja, det märks!". Han sa att Goliat var en mycket lydig hund och det märks tydligt att det finns ett samarbete mellan oss. Hans tolkning av Goliats reaktion på skramlet var att han hunnit bli trött då. Det domaren inte visste var Goliats (och kooikern som ras!) ljudkänslighet och dåliga erfarenheter av höga ljud. Jag själv hade ju förväntat mig denna reaktion ifrån honom, men hade hoppats att han inte skulle lagt på sig så mycket inför nästa moment.
Han sa också att rädslan Goliat visat vid skottet förmodligen inte skulle komma tillbaka i andra sammanhang, utan att det bara var i just den här situationen, när det hänt så mycket innan. Jag hoppas att han har rätt!

Jag är jättenöjd med Goliat. Jag åkte med Mona tillbaka till Skövde och vi for till Brona. Jag la ett spår till Lexy och ett till Goliat. Goliats spår gick över en äng och jag hade lagt ut 5 apporter. En ensam rackare, sen 3 stycken tätt efter varandra och så självklart den långa slutpinnen.
Goliat var trött och orkade inte hålla uppe spårandet, jag fick muttra lite när han ställde sig och nosade på en buske, men sen spårade han vidare, markerade pinnarna jättefint och blev superlycklig när han hittade slutapporten! "Alltså, vad du är duktig gubben! För det bästa matte vet är PINNAR!!!!!" ;)

torsdag, december 17, 2009

Viltspårsprotokoll och diplom

Jag erkänner, det är jättelöjligt.
Men jag tänker sätta upp det här på väggen ändå!!

Som jag väntat och idag damp det ned i brevinkastet! Det är ju precis snart en månad sen vi gick spåret, så man har ju varit nyfiken på vad hans kommentarer skulle bli. Han var en man av få ord och verkade inte speciellt imponerad av våra sällskapshundar och budgetvarianter på vildmarksbyxor. Men jag måste ändå säga att han verkade ha tyckt Goliat var ganska duktig ändå?

Provförlopp:
Hunden tog sig an spåret 11:55 och klarade str1, str2 och v2 utan tvekan. I början av str3 fick han viltkänning och lämnade spåret men återfördes och fortsatte på det utlagda spåret. Resten av str3, v3, str4 med bloduppehåll, v4 och str5 klarades utmärkt. Viltdelen markerades tydligt kl 12:17. Hunden arbetade energiskt och självständigt med små slag mitt över spåret. Tempot var lämpligt och hunden var lätt att följa.

Spårförmåga: Utmärkt
Tempo: Lämpligt
Självständighet: Ej hjälpt vid tapp



Goliat hjälpte mig att ta in kottar till vår fina ljusstake!
Nu får vi se till så att dom inte börjar brinna bara...

torsdag, november 19, 2009

Godkänt anlagsprov

High five! Goliat, du är bäst!!

Fatima kom och hämtade mig vid kvart över elva, då hade vi redan hunnit stressa upp varann i ett tjugo minuter långt åh-jag-är-så-nervös-samtal via telefonen, lagom när hon dök upp hade jag helt gått in i en mental blockering.

Väl framme vid platsen där vi skulle möta upp domaren satte vi oss och fyllde i lite papper, betalade och så bar det iväg ut i skogen. Vi körde rakt in i något militärt övningsområde, skogen såg riktigt trevlig ut och jag kände mig lite hemligt förväntansfull där mitt i all tävlingsnervositet.

Jag hade tjajat till mig att få starta först (nåja, Fatima var väl inte så svårövertalad) så det var bara att ta ut det lilla odjuret, rasta lite och så visade domaren var spåret började och sa att jag fick starta när jag kände för det. Goliat kände för det på en gång, jag tyckte dock att vi borde ha sele och linan väl uttrasslad innan vi for iväg. Och det gjorde vi må ni tro. For iväg alltså.

Väl i spåret körde Goliat järnet, i 120 kilometer i timmen och jag fick brännmärken i näven. Men linan trasslade sig inte i alla fall- det är ju omöjligt när den är konstant sträckt...
Terrängen var kanske bland det jobbigaste jag nånsin har spårat i. Det var nån slags tallhistoria som var i knähöjd, spåret gick över minst två bäckar och i något kärrliknande myraktigt som verkade som att det ville suga ner en i avgrundens djup. Höga benlyft är verkligen inte riktigt min stil alltså. Jag gillar platta, välklippta lydnadsplaner.

Domaren och Fatima (som också gick med i spåret) hamnade lite på efterslänten och jag kunde höra hur han mumlade saker till henne, detta gjorde mej skitnervös. Utan kännedom om skogen, inga snitslar och en hund som spårade med mycket hög näsa på grund av den annorlunda vegetationen så hade jag ingen aning om ifall vi ens befann oss i spåret.

Efter ett tapp där Goliat fick upp vittring på några rådjur (domaren kunde hitta tydliga spår efter dem i närheten av blodspåret) där domaren fick avbryta och ta tillbaka oss var min stress-nivå uppe på orimliga höjder, med ett hjärta som gjorde storslagna försök att befria sig från min bröstkorg.

Men så, när vi hade spårat i vad jag tyckte var ungefär 2 mil, så hittade han en stor älgklöv, och allt var över :) Gammal bild från i våras

Det tog honom 22 minuter att genomföra. Svetten rann i hela ansiktet på mig när vi väl tagit oss till bilen igen. Det var som det värsta aerobicspasset nånsin, jag fick obehagliga flashbacks från den fasansfulla perioden i livet när man hade något på schemat som dom kallade "Idrott". Vedervärdigt.

Siri spårade förresten bättre än nånsin och klarade sitt spår på 18 minuter utan några tapp alls. Stort grattis Fatima, jag är så glad att vi gjorde detta tillsammans!

Tack för allt stöd och pep-talk alla vänner! Ni är verkligen underbara.

lördag, oktober 17, 2009

Superdag på Götene BK!

Goliat med sin något överdimensionerade prispokal :D

Billinge BK tog verkligen hem det idag vill jag lova! Vann gjorde Jenny med Tindra, 190 poäng, Anna-Lena och Asta med 181,5 poäng och 2:a placering och så Cecilia och Goliat :) med 172 poäng och en tredje placering!

För första gången inför starten kände jag att jag hade bra kontakt med min hund. Han var supertaggad, inte alls så blockerad som jag upplevt honom de tidigare starterna. Sen att han var lite loj i linförigheten och att han släppte apporten är petitesser i jämförelse. Han höll ihop så fint och gjorde verkligen sitt bästa, mellan momenten hade han också fin kontakt och lyssnade bra!

Japp, jag har en PMS-hund. Som uppenbarligen presterar bra på tävling. Jag får börja bli bättre på att inte röra överkroppen vid ingångarna bara, jag fick skäll av min lydnadstränare ;) Men vi ska bli bättre. Vilken helomvändning mot i förrgår när jag kände att jag lika gärna kunde lägga ned. Ner som en pannkaka och upp som en sol? (Titta på hela programmet genom att trycka på länken längst ner i detta inlägg.)

Väldiga bekymmer med att komma iordning inför fotograferingen ;)

Från vänster: Anna-Lena och Asta, Jenny och Tindra, jag och Goliat och så Boel och Isa som tävlade klass 2 och också med placering! Grattis allihopa!


Platsliggande: 8 sätter sig tidigt
Tandvisning: 10
Linförighet: 7 snett sitt, nosar
Läggande: 10
Inkallande: 10
Ställande: 9 steg
Apportering: 6 tar tidigt, släpper
Hopp över hinder: 9
Helhetsintryck: 9

Mattias var med som hejarklack och filmade mitt lydnadsprogram. Tyvärr glömde jag meddela att bildkvaliteten på kameran var inställd på sämsta möjliga, så därav kvaliteten på filmen.

Det jag spontant kan reflektera över när jag ser filmen är ju så klart min brutalt dk:iga överkropp.. Tråkigt på så många poäng på hoppet, men jag vågade inte riktigt lita på att att han kom in till sidan alls (pga träningen i förrgår).
Överlag tycker jag han ser pigg och nöjd ut! Han tänkte springa rakt ut i publiken på slutet, därav min smått panikslagna tillrättavisning vid hans glädjeskutt ;)

fredag, augusti 28, 2009

Goliats första första-pris!

Goliat poserar med sin alldeles första pokal!

Idag gjorde han det, trots regn och rusk och aussie-attack och med en stresskliande matte i upplösningstillstånd. Att stå bredvid planen och se ekipage efter ekipage och känna paniken och ångesten stiga en upp i halsen är ingenting jag rekommenderar.
Jag fick ingen kontakt med Goliat innan vi skulle in på banan heller, han var totalt blockerad och det enda han ville göra var att nosa, glo på dom andra hundarna och (när jag fick honom att sätta sig ned) pipa.Här har vi ettan och tvåan :)

Men när vi gick in på planen blev han som förbytt. Han fick 9:a på linförigheten! Läggandet gick jättebra, trots blött gräs, och inkallningen gick bra förutom en snöplig ingång som kostade oss lite poäng. Sen var det som att han tröttnade på nåt vis. Han såg nånting bakom sig i skogen och sen blev väl inte nånting som det brukar, jag fick tvinga honom till sidan genom att peta på honom (men domaren var snäll och bortsåg från det), apporten tog han knappt och hoppet slarvade han med. Men våra jättefina poäng från linförigheten gjorde att resten hjälptes upp och vi hamnade på 174 poäng!
Våra käraste träningskompisar Hanna och Zipper fick 182 och tog förstaplaceringen, jag och Goliat fick också en fin liten andraplacering, så man kan verkligen säga att vi tog hem det! ^^

Platsliggning 10
Tandvisning 10
Linförighet 9
Läggande 10
Inkallning 9
Ställande 6
Apport 6
Hopp 8,5


lördag, juni 13, 2009

Tack Ellinor!


Snälla Ellinor fotograferade oss under vår tävlingsdebut i Hjo förra helgen och har nu mailat bilderna till mig. Det är jättekul att se på bilderna! Vad sammanbiten jag ser ut och Goliat ser supernervös ut, han gäspar till och med när jag kommer tillbaka från ställandet. Kanske för att lugna mattes hårt spända nerver? hehe
Skämt å sido så påminns jag och gläds åt förra helgens prestation. Det kommer att vara ett minne att ta med sig länge länge.
Nu ska ni, mina kära läsare, få ta del av dessa bilder från min och Goliats första steg i tävlingslydnadsvärldens spännande värld.


Linförigheten som gick sådär.....


LäggandetStällandet, som vi fick en 10:a på!

Här kommer jag tillbaka till Goliat efter ställandet...
Lugnande signaler till matte?


Apporteringen som gick förvånansvärt bra


Lägg extra märke till Hjo Brukshundsklubbs golfbansliknande appellplan. Underbart välklippt och framförallt jämn. Det var en ren fröjd att studsa runt på den!

söndag, juni 07, 2009

Grisen Goliat på sin lydnadsdebut

En liten gris som inte kan ligga still på platsliggningen!

Goliats uppfattning om platsliggning påminner nog lite om den här bilden från i våras. Han ÄLSKAR att rulla sig i gräs och det bestämde han sig för att göra under dagens platsliggning.
SÅ SURT!
Om det inte hade varit för detta nollade moment hade vi gått hem med 176 poäng och 3a på prispallen! Nu fick vi nöja oss med ynka 146 och 8e plats av 12 startande.. Surt sa räven om rönnbären, som Mona brukar säga.


Här nedan kommer protokollet. Linförigheten var ju katastrofal, men för att vara snäll mot oss själva så var transportsträckorna ofattbart och onödigt långa. Jag kan inte se meningen med att gå en halv mil linförighet i klass 1? Huvudsaken är väl att man har bra svängar och halter, starter och språngmarsch?

  • Platsliggande 0
  • Tandvisning 10
  • Linförighet 6,5 VP, nosar, luftig, DK, SS, VS, LS, släpar i språngmarsch
  • Läggande 9 Transport
  • Inkallande 9 Avslut
  • Ställande 10 Mkt bra
  • Apportering 7 tveksamt tagande, släpper
  • Hopp över hinder 10
  • Helhetsintryck 8 Trevligt ekipage
Summa summarum, jag är otroligt nöjd med Goliats insats. Att han tog apporten och höll den så länge som han gjorde var ju otroligt roligt! Vid läggande var väl inte fotgåendet någon strålande historia, och han hade enligt Ulla-Britt tendenser att nosa lite titt som tätt.
Men med tanke på att jag inte hade någon kontakt med honom alls på väg in på plan så är jag ofattbart glad att det lossnade efter ett tag.

Sist men inte minst vill jag passa på att GRATULERA mina kära klubbmedlemmar Jenny med Tindra och Annica med Clinton! Med tolv startande i klassen och båda som debutanter lyckades Jenny skrapa ihop 184 poäng och VINNA klassen och Annica fick 176 poäng och kom på andra plats. Vad stolt jag var över våran klubb när dom gick fram och hämtade sin pokaler! Speciellt glad är jag för Annicas skull eftersom vi gått i samma lydnadskurs-grupp två terminer och man har fått följa henne och Clintons framsteg.

Det var också trevligt att se flera av våra klubbmedlemmar på plats för att heja på oss. Vad glad man blir och ni är så duktiga på att peppa och stötta!

Nu ska jag och Goliat smälta ihop till en hög på sängen tror jag.

söndag, maj 10, 2009

Utställningskatastrof

Efter en blåsig dag med en pojkvän som vägrar bistå mig med kroppsvärme (man kramas inte offentligt) så är jag hemma i Herrljunga igen med det uslaste humöret på länge.

Vi åkte till utställningen i lagom tid men fick trots det vänta då ful-lagottosarna tog 3,5 timme att döma. Det ska inte ta så lång tid att bedöma 45 hundar. Att det blåste så det kändes som att skinnet skulle krackelera och falla av var kanske inte heller någon stämningshöjare.

Så var det äntligen vår tur att gå in i ringen, Goliat visade sig bra och var trevlig mot domaren. Han stod tyvärr inte still när domaren skulle bedöma honom, men det spelar nog inte så stor roll för det var redan "klart å betart" när vi äntrade ringen.
Tyvärr kan jag inte återge vad kritiklappen sa, för efter slät-ettan stormade jag ut från området med både pojkvän, hund och stolar i släptåg, arg som ett bi.
Det var inte förrän vi var på väg hem som jag kom på att jag glömt min "300-kronors lapp med kråkfötter som inte går att tyda". Ingen större förlust tyckte jag i stundens hetta och struntade i att vända tillbaka och hämta den. Jag ångrar mig lite nu, det hade varit intressant att se vad som var fel på Goliat, så jag får någon förklaring på varför han inte ens kunde få ett CK (certifikat-kvalitet).

Jag är inte gjord för såna nederlag. Att återupprepa det jag sa om domaren i bilen på väg från utställningen är inte att rekommendera. Mattias och jag åkte i alla fall till Vedum och åt pizza. Jag satt och gaggade hela måltiden om hur mycket jag hatar utställningar, tur är väl att Mattias redan har lyckats utveckla det många män kan- förmågan att bli döv vid utvalda tillfällen.

Men det var ju inte bara negativt med denna dag. Goliat är trött och nöjd trots dåligt resultat- såklart, han är ju en hund- och jag fick ändå köpt en boll med snöre för 7 kronor och en hårborttagningsmojäng att använda under fällningsperioderna.
Jag menar, en mojäng att ta bort hundhår med är helt klart värd en utställningsavgift på 300 kronor, fler veckors konstant noja om att ens hund är överviktig och måste banta, klädångest, en tågresa till Herrljunga, förlust av nattsömn dagen innan på grund av stress samt bensinpengar och tjat om skjuts.
Den hade ju läderhandtag. Det är ovärderligt.

lördag, maj 09, 2009

Rallylydnads-flopp?

Elin, Lukas, jag och Goliat på rallylydnadstävling i Habo.
Tack Mona för bilderna!

Ojojoj. Jag vet inte ens om jag vågar berätta om dagens resultat efter rallylydnadstävlingen.
Jag är, trots att vi diskade oss, otroligt nöjd med dagen. Goliat var seg som kola och jag fick kämpa rejält med att få honom att jobba. Dessutom var vädret inte speciellt snällt mot mig och Elin, vi startade i startgrupp två och precis innan Elin skulle in på banan- jag startade efter henne- så öppnade sig himlen och ett trevligt hällregn välkomnade oss in i tävlingsvärldens underbart ångestladdade värld.
Jag och Goliat under vårat "lopp"


Tyvärr diskade jag mig redan på andra skylten genom att glömma bort den totalt.
Annars gick banan hyfsat bra, han var loj men jag tycker ändå att han jobbade på fint. Jag fick springa lite för att få igång honom, men det spelade ju ingen roll eftersom vi redan diskat oss.

Det är svårt att välja en höjdpunkt på denna dag, men jag måste ändå erkänna- hur trevligt det än var i Habo- att Monas rensning av skoskåpet kom väl till pass. Ett par kängor, precis såna jag suktat efter i flera månader men inte haft råd att köpa, i rätt storlek, färg och jättebekväma! Vilken lycka för mig som verkligen inte har råd att köpa några skor den här månaden och går runt i ett par bättre begagnade gympaskor som knappt håller ihop.
För tillfället har jag på mig dom inomhus och känner mig som när man var liten och hade fått ett par nya lackskor som bara fick användas på helgdagar.

Ikväll åker jag till Herrljunga och umgås med min kära vän Emma i hennes nya lägenhet. Imorrn bär det av till utställning i Larv, så jag borde kanske bada Goliats ben lite, han är en aning smutsig... Jag själv ska försöka rota fram något lämpligt att ha på mig imorrn, så man ser lite proper ut. Jag är redan nervös för utställningen, jag kommer aldrig kunna somna.

fredag, maj 01, 2009

Heldag i Motala

Flisan i ringen


For iväg tidigt imorse på äventyr tillsammans med Jenny och Vickan.
Vi åkte vid tjugo i sju och efter en hemsk natt med hostattacker var jag väl kanske inte på tipp topp. Min snälla mamma hjälpte mig i alla fall att göra iordning matsäck och så for vi iväg.
Goliat inspekteras av domaren. Kritiken blev följande:
"Utmärkta proportioner. Trevligt maskulint huvud. Utmärkt pigment. Mkt bra överlinje, bra kropp för åldern, normala vinklar, passande benstomme, sunda rörelser, trevligt temperament, välvisad."


Det var strålande sol hela dagen och det gick faktiskt väldigt bra för sällskapet från Laxå brukshundsklubb. Bea med Spiros placerade sig 3:a på agilitypallen och kom 4 i lydnadstävlingen, Jennys Siri blev BIG-1, Victoria gjorde debut på agilitybanan med bara 5 fel på en klass 2-bana!! Dessutom blev hennes papillon Fly BIR. Jag själv gjorde en minst sagt knäskakig debut på lydnadsplanen :) Dessutom blev Goliat BIR!Här ställer Goliat upp sig fint för domare Sickan

Mitt omdöme från lydnadstävlingen såg ut så här:

Platsliggning 0 - Sätter sig upp, går upp
Tandvisning 10 -
Linförighet 5 - Nosar, sträckt koppel, dk
Läggande 7,5- Nosar, bra läggande
Inkallande 10- Bra!
Ställande 9 - Tar steg
Apportering 0 - Avstår
Hopp över hinder 9 - Bra hopp, slarvigt avslut
Helhetsintryck 8,5 - Bra genomfört, ännu ej färdig

Fick alltså totalt 128,5 poäng och nådde inte ens upp till ett tredje pris, trots snäll bedömning.
Jag är jättenöjd med att vi faktiskt genomförde alla moment, trots att fotgåendet gick åt pipan.
Det enda jag grämer mig lite över är att han reste sig på platsliggningen. Jag kan fortfarande inte förstå riktigt varför han gjorde det, det såg dock ut som att en insekt bet honom så att han satte sig. Sen tyckte han väl att det inte var värt att sitta därborta "Helt ensam"... vad vet jag. Tråkigt att vi nollade den.

Tandvisning gick klockren och på resten av momenten var han lite bättre med och det kändes överlag mycket bättre. Tråkigt på ett perfekt hopp att han fick för sig att det kliade nåt otroligt precis innan han hann komma in vid sidan...

Domaren och dom andra var så snälla och uppmuntrande! Linförigheten gick verkligen inte så jag stannade och frågade om det var okej att jag avbröt. Då uppmuntrade dom mej att fortsätta och berömde mig mycket efteråt att jag hade genomfört hela tävlingen.
Jag fick världens kick av att göra det här, jag är så glad att jag vågade! Tänk att han klarade det, utan belöning! Nu fick jag faktiskt lite energi att fortsätta träna, vi kommer ju säkert kunna tävla nångång inom en snar framtid :)

Utställningen gick också fint. Goliat skötte sig strålande. Det var en jättetrevlig domare och faktiskt hela 5 kooikers som deltog. Goliat blev BIR! Jag var jättestolt över honom! Han orkade inte riktigt springa det sista, det var ju så varmt. Men han ställde upp sig fint och var duktig vid visiteringen.

Bilder och filmklipp från dagen kommer upp så fort jag kommer hem till Skövde igen.
Ikväll ska jag eventuellt gå ut i Örebro. Det blir nog skoj!

måndag, mars 23, 2009

Anmälan till Larv

Idag har jag betalat in anmälan till utställningen i Larv i maj.
Det är Goliats första chans att knipa sitt sista certifikat och iom detta få titeln "Svensk Utställningschampion".

Här kommer lite bilder och även kritiken han har fått när han fått sina cert. Han har ju vuxit till sig en del sen det senaste (som han fick i Borås, sommaren -08). Jag hoppas att domaren tycker att han har musklat till sig lite och att han även har fått mer frans. När jag läser hans kritik från utställningarna från förra året kan jag inte riktigt se något direkt mönster. Det enda riktigt negativa med Goliat är att han är lite för lång i kroppen. Vi får väl se vad domaren tycker om honom...
Han har alltid haft ett fint steg och tycker det är kul att springa runt i ringen (matte springer ju också, hurra!!) Jag hoppas att det inte är någon dum person som tar med en löptik in i ringen bara, för då är det rätt kört för vår del ;) Andra kvaliteter med Goliat är hans fina pigment (han har stark röd färg och inget svart som förstör) och hans trevliga sätt.

Första certet, med BIR, fick han på förra årets utställning i Larv.
Systern Elsa knep BIM:et, det var en glädjens dag, jag var så löjligt lycklig så jag visste knappt var jag skulle ta vägen.
Domare Boris Baic:
"Medium strong body, good pigment, good coat, good topline, correct bite,
fine head, well angulated, moves well"

Andra certet fick han någon månad senare, i Borås. Vilda (från samma kennel) vann samma dag sitt Utställningschampionat och fick dessutom BIR, Goliat kom alltså tvåa på denna utställning. En underbart framgångsrik dag för kennel Moonhaven var detta :)


Domare Maria Dekaristou:
Nice type, excellent head, correct shape. Strong muzzle with tight lips,
Good ear set with nice friches. Good neck, ribs well sprung. Moves well, nice colour."



Givetvis hoppas jag att han ska få vinna sitt tredje cert redan i maj, men konkurrensen är hård med många nya importhanar och väldigt fina hundar. Vi får se. Jag kommer vara grymt nervös i alla fall.

Jag är en hopplös tävlingsmänniska och jag tycker dessutom att Goliat är den finaste som finns. Så det är självklart att man kommer att bli lite purken om han inte vinner.

Även om jag alltid inbillar mig innan jag åker till utställningen att jag blir glad bara han får en etta, så lyckas alltid det där lilla hoppet om en vinst nästla sig in. När han då inte vinner så kommer den lilla dåliga förloraren fram och jag blir jättepurken.


Kooikerspecialen, 2008 Jan Andringa (holländsk domare)
"19 months, excellent type. A little bit long in body. Nice male head with good expr. Scissor bite, dark eye. Nice ears w. good earrings. Strong neck, Good top- and underline. Good boody and bone. Nice coat, warm color, nice tail. Moves very well."