måndag, maj 31, 2010

Träning i en bastu

Goliats fart till rutan! hehe, not...
Kvällspromenaden blev ovanligt trevlig idag. Jag provade på något som jag skulle vilja kalla för 6-minuters-metoden. 3 minuter träning, och så 3 minuter träning och sen slutade jag att träna.
På dom här 6 minutrarna lyckades jag i alla fall åstadkomma följande:

Akt 1:
Mål: Intensiv kamplek med trasa som jag valt ut. Positionsträning med belöningsplacering på min vänstra och hans vänstra sida
Resultat: Jag hade valt att kampa med den platta andleksaken idag. Det gick så sjukt bra! Jag fick starta honom genom att kuta runt och latcha lite, så fort han kampade litegrann så belönade jag med en godisbit och berömde med rösten. Det tog inte många godisbitar innan han fattade galoppen och snart hängde han i ena änden på anden när jag slängde runt honom på fotbollsplan. Jag försökte också få honom att jaga mig med trasan, detta var mycket uppskattat, han blev vild som en kalv.
Positionsträningen gick också bra. Han har börjat fatta galoppen med belöningsplaceringen och förväntar sig nästan att belöningen ska komma från det hållet.
Utvärdering: Jag ska fortsätta att bygga upp värdet på kamplek men använda olika trasor, jag ska fortsätta med belöningsplaceringarna och träna mycket högersvängar. Idag var han väldigt yvig och hamnade lite efter. Däremot hade han sjukt snygga vänsterrumpor!


Akt 2:
Mål: Självständigt springa ut till rutan på 10 meters avstånd, springa på synintrycket av konerna och inte minnesbild av targetmatta
Resultat: Jag ställde upp rutan medan han fick sitta plats bredvid ryggsäcken trettio meter bort. Eftersom vi befann oss på grusplanen syntes targetmattan ovanligt bra. Jag ställde upp rutan innan vi tränade första passet och när jag sedan skickade honom använde jag kommandoordet "ut". Han sprang ut en aningens tveksamt, men sprang rakt på utan att vända sig om. Andra skicket sände jag honom från 15 meters avstånd, denna gången sprang han superfint, men då visste han ju vart targetmattan var..
Utvärdering: Jag måste snarast börja jobba bort targetmattan. Jag ska fortsätta med rutan-träningen på liknande sätt. För att undvika att han bygger minnesbild ska jag ha ännu längre tid mellan att ställa ut rutan och att skicka.

Annars är det en aningens svårt att koncentrera sig ikväll. På andra sidan gatan har nämligen militärpojkarna avslutningsfest med tillhörande allsång. 30 förfriskade soldatpojkar som skrålar "DAGNY! KOM HIT OCH SPILL" är en aning distraherande när man ska plugga tråkiga stoppsträckor...

Livet som student

Studentens diet
Nu ekar det tomt i skåpen må ni tro. Tur att jag har en man som är snäll och fyller på dom när han kommer hit om helgerna och ojar sig över att det inte finns något att äta. Min diet består för övrigt inte enbart av vatten och vitaminpiller, jag dricker ju kaffe och äter knäckebröd också!

Efter duschen har det varit lugnt på klifronten för Goliats del. Däremot hittade jag en fästing som satt och gottade sig på Goliats bog. Jag funderar nu i efterhand på om det faktiskt var den som gjorde att han kliade sig så intensivt. Nu håller jag tummarna att hans skinn har hunnit suga åt sig fästingmedlet ordentligt så att det skyddar även om jag gjorde mitt bästa för att skrubba bort det igår. Det hade ju ändå suttit på i fyra dagar, hoppas går ju?

Annars har jag rensat ut garderoben på hundsaker och kommer nu att sälja en hel del böcker. Egentligen inte för att jag är helt barskrapad, utan mer för att jag har läst böckerna och inte har något behov av att ha dom kvar. Jag har även en del böcker om valpar som jag också skulle vilja "bli av med", tyvärr är dom hemma hos mamma för tillfället, så jag avvaktar med att lägga ut titlarna på dem. Är det någon som är intresserad är det bara att slänga iväg ett mail! Porto tillkommer (om du inte kommer och hämtar dina böcker, för då ingår avhämtningsfika!).

Följande böcker finns till salu:

Problemhund och hundproblem, Anders Hallgren
Du och din hund, Jan Fennell

Aktivering- smart lek med din hund, Nina Roegner & Alexandra Kamis
Klickerträning för agilityhundar, Gudrun Brundin & Camilla Åström
Klick & Trick, Deborah Jones
Agility från start till mål, Inger Jalakas
Lyckas med din hund i brukslydnaden, Mette Klavenes

Böckerna är i gott skick, dom flesta faktiskt knappt lästa.
Eftersom jag är en riktig fattiglapp för tillfället så vill jag inte veta av några skambud, men givetvis är det inga jättesummor jag förväntar mig i betalning.
Om du vill läsa om någon av böckerna kan du gå in på www.adlibris.se och söka på boktiteln eller författaren. Jag tror att dom flesta titlarna finns där.

söndag, maj 30, 2010

Lite Skövdekonst som sammanfattar dagen

Goliat kliar sig. I torsdags fick han exspot på sig. 1 av 20 000 får biverkningar av detta fästingmedel, enligt en artikel jag hittade på intranätet. Självklart, just nu när min ekonomi är på väg att falla sönder och samman, får just min hund en överkänslighetsreaktion. Kan hända att jag överdriver, men jag tycker ändå att jag är duktig på att inte noja över hunden (Mattias skulle förmodligen inte hålla med om detta).

Goliat kliade sig så intensivt förut så att han trillade ner från soffan, slog i fönsterbrädan med tillhörande klängväxt på sin mindre graciösa väg ner på golvet. Vad gjorde han när han landat? Självklart ställde han sig och stirrade hotfullt på krukväxten. Det såg ut som att han funderade på att skälla ut den. Istället valde han att ta sin tillflykt till sin korg på andra sidan rummet och har nu inte rört sig ur fläcken på flera timmar.Skämt å sido så badade jag faktiskt honom med schampo, löddrade in honom ordentligt och sköljde grundligt, så nu hoppas jag att jag ska slippa flera kliattacker. Nu får det bli hederligt supergift, scalibur.

lördag, maj 29, 2010

Flisad klo

När jag skulle klippa vovvens klor idag upptäckte jag att en klo på höger framtass hade fransat och flisats upp! Detta har aldrig hänt på Goliats klor förut och jag är nu lite konfunderad över hur man går tillväga för att återställa den? Han har ju inte visat någon hälta eller liknande, pulpan är oskadd. När jag klämmer på och runt visar han ingen ömhet alls. Jag klippte rent det flisiga med klotången så gott det gick. Sen försökte lokalisera en fil som jag drog mig till minnes hade inhandlat nångång under en köpgalen period, tyvärr utan lyckat resultat. Jag har ju kanske inte den bästa ordningen på saker, hrm. Nu är det renklippt och jag får väl hålla koll på det så att det inte flisar upp sig igen. Frågan är om jag ska ta hänsyn till detta och välja mina promenadvägar så att vi går på mjukt medan den växer ut igen, eller om det bara är onödigt? Det är lite svårt att undvika asfalt när man bor i stan.

torsdag, maj 27, 2010

Underbar dag i Tiveden

Jag kom precis innanför dörren efter en helt underbar dag "on the road" med Leif och Mona. Jag blev väldigt glad när dom frågade mig om jag ville följa med på deras utflykt och kunde inte ha spenderat dagen på ett bättre sätt! TACK för att jag fick följa med!

Nedan får ni andra ta del av ett fåtal av de många bilder som jag tog under våran dag. Vi har sett många underbart vackra platser runtom i Tiveden och avslutade sedan med att äta korv i Sjötorp där Mona och Leif har sin båt. Det blev självklart mycket bilder på hundarna... hrmf... som vanligt. Håll till godo!
Grabbarna grus väntar på att få smaka på en bit körv

En vacker blomma vid vägen..

Goliat i en mycket gracil pose
Vi gick en lång promenad runt denna sjö...

Otroligt vacker skog
Lexy tar sig över broarna med stil...

Är han inte söt så säg?
Tittut i vassen!

onsdag, maj 26, 2010

Självbehärskning är en dygd....

... som jag tyvärr inte besitter.
Idag hämtade Mona mej och Goliat vid tvåtiden på eftermiddagen. På morgonen hade hon lagt två viltspår, ett till Lexy och ett till Goliat. Liggtiden blev således cirka 6 timmar. Det var ju som bekant ett tag sedan jag och Goliat spårade viltspår regelbundet, men självklart förväntade jag mig att han skulle klara ut spåret utan att blinka.
Eftersom spåren låg en bra bit in i skogen och ingen av hundarna direkt är bekväma med att sitta bundna vid ett träd gick vi våra spår på egen hand. Spåret som Goliat fick gå var cirka 500 meter långt, med diverse svårigheter i form av vinklar här och var, bloduppehåll och en återgång.

Goliat spårade på fint. Mona hade varit sparsam med snitslarna, det enda som var snitslat var bloduppehållets början, återgången och spårslutet. Jag fick verkligen känna av vad det innebär att lita på sin hund, jag hade ju inte någon att fråga angående huruvida vi ens befann oss i spåret eller ej. Detta är verkligen svårare än vad man kan tro! Jag fick ha "lita på din hund" som ett mantra inne i huvudet där jag klev fram.

Lexy var jättenöjd med sitt fynd i spårslutet!

...och förstås väldigt nöjd när han fick smaska på den en stund efteråt
Efter att ha virrat runt en bra stund i skogen fastnade vi i en brant nedförsbacke där Goliat hade stora svårigheter med att bestämma sig om han skulle börja gräva en grop, snurra runt mina fötter eller helt enkelt ställa sig och kolla på fåglarna i skyn.
Lexy spontanbalanserar så fort han får chansen
Förargad var bara förnamnet på känslan som bubblade upp i mitt inre.
Jag beslutade mig efter att ha stått där i backen ett bra tag, för att skita i detta och gick så tillbaka till min och Monas mötesplats. Lexys spår hade gått mycket bättre, faktiskt riktigt bra med tanke på att han aldrig har spårat viltspår förut.
Vi gick tillbaka till mitt spår och Mona följde med när vi provade igen. Tydligen hade Goliat spårat rätt hela vägen förutom vid backen där han snurrade till det- 5 meter därifrån var ju spårslutet! Så retligt!?

Eftersom jag ska börja vara duktig och utvärdera våra träningar kommer dagens utvärdering här:
Dagens träning: Spåra ett spår utan snitslar lagt av annan människa
Mål: För mej att kunna lita på att han klarar ut svårigheter på egen hand, för Goliats del att klara spåret i lämpligt tempo och att orka hela vägen.
Resultat: Han ignorerade spårslutet och klöven, spårade på annat. Nästa spårträning ska jag lägga många korta spår med spårsluten i fokus.

tisdag, maj 25, 2010

Vi motarbetas av vädergubbarna

Kosmos vill inte att jag och Elin ska träna.
Hela förra veckan regnade det varje gång båda hade tid.
Så även denna vecka. Idag trotsade vi i alla fall blöta gräsmattor och styrde kosan mot en utmärkt grusplan på militärernas övningsområde. Kanoners, dom tränar ju inte på kvällarna, det hade klarnat upp på himlen och det var någorlunda vindstilla. Tror ni inte att hela vår grusplan var knökad med hundkursare?! Hur otur kan man ha? Dessutom såg det ut som att vi anlände bara några minuter efter att de hade kursstart. Typiskt!

Vi fick leta upp en provisorisk träningsplan och knödde oss emellan militärernas hinderbanshinder. Hälften hårdpackat grus och hälften blött, oklippt gräs. Vi ställde upp tre rutor med targetmattor i varje ruta, konerna stack upp som små tomteluvor i ett hav av gräs. Positivt med detta var ju förstås att targetmattorna knappt heller syntes (vilket förhoppningsvis fick hundarna att söka med blicken efter konerna?).
Goliat fick börja. Han sprang ut fint till första rutan. Andra rutan var svårare- även om vi stod med ryggen mot den första vände han och sprang i full kareta till den jag skickade till första skicket... hrm... Vi har visserligen aldrig ställt upp mer än en ruta.
Vi försökte igen och han sprang ut fint till targetmattan, trots att den var väl gömd i gräset, och även ett kort skick till ruta nummer tre. Fint!

Så tränade vi fritt följ. Jag ska försöka tajta hans position till "Klarastyle." Jag har börjat belöna som Fanny tipsade, jag hoppas att det i det långa loppet kan leda till att han går närmare mitt ben. Jag belönade med kamptrasa istället för pipleksak mesta delen av träningen, med oväntat positivt resultat. Jag slängde runt honom som en liten visp och lät honom vinna trasan några gånger. Han var supertaggad, kul med galen hund!

Vi avslutade träningen med en jättelyckad plats. La hundarna och gömde oss bakom en stor klättervägg. Dom fick ligga 2 minuter, sen gick jag runt dom några varv. Efter mig var det Elins tur att gå runt hundarna, dom låg så fint så. 4 minuter, inte illa! Goliat var lite väl överdrivet glad när jag gav honom "varsågod" dock. Allt som allt var detta ett bra träningstillfälle!

Tränade moment:
* Rutskick på olika rutor (mål: kunna rikta honom mot en bestämd punkt. Resultat: vi behöver öva mer på detta...)
*Stanna (mål: snabbt stanna med stadga oavsett störning. Resultat: för långsamt stannande, han tar gärna ett steg med en framtass när jag lockar honom med godis)
*Fritt följ (mål: tät position, hans bog vid mitt knä. Resultat: ny belöningsrutin har gjort honom lite tätare, svävar gärna ut på raksträckor. Jättefina vänstersvängar, sega sättanden.)

+ leka intensivt med kamptrasan. Han var riktigt tänd idag. Jag ska hetsa honom ännu mer. Låta honom vinna trasan och kuta åt andra hållet, sno trasan och kuta åt andra hållet. Höja värdet på trasan genom att belöna bra intensitet i kampen

Imorgon blir det spår, ska försöka ta lite kort då också så ni slipper få ont i huvet av all text!

lördag, maj 22, 2010

Fanny Gott, chokladflarn och nyvunnen träningsglädje

Kom precis hem efter en kurs med Fanny Gott, anordnat i ett samarbete mellan Skövde BK och Billinge BK (min klubb). Jag känner mig som ett polerat silverbestick, en nyoljad cykelkedja, som en omlackad Volvo 240!

Nedan lägger jag ut mina anteckningar från kursen. Det kan hända att det inte ger er som läser min blogg så mycket att läsa igenom dem, då de blev en aning osammanhängande.
Men jag väljer ändå att föreviga mina tankar kring dagen här på bloggen, så jag själv kan gå tillbaka och läsa i framtiden.


Min anteckningar från morgonens teoripass:
Bra belöningar är första prioritet i klickerträning. Det är min uppgift som förare att se till att hunden väljer mina belöningar framför annat runtomkring. Därför måste jag bygga upp värdet i belöningarna!
Detta gör jag exempelvis genom att låta hunden få jobba för maten eller genom att få hunden att förstå att den måste jobba för att få det den vill ha. Jag tar kontroll över resurserna, och detta gäller i allt, även om det hunden vill ha råkar vara att hoppa ur bilen, springa och lukta på en löptik, nosa i gräset eller titta på en annan hund. Den kan få göra dessa saker- men den måste göra nånting för mig först.
Jag och Goliat tränas av Fanny Gott, här försöker jag shejpa fram en bra handtarget
Foto: Boel

Bygg upp de belöningarna som är viktigast för dig. Godis och kampleksak är smidigare belöningar än att jaga grannens katt. "Nej, jag vill inte leka nu, för jag vill ha en köttbulle" jämförde Fanny med en hund som säger "Nej, jag vill inte komma på inkallning för det är ett rådjur därborta".
Även de små valen som hunden tillåts att göra har betydelse! Fanny tog upp ett exempel med en border collie som hon har som inte var intresserad av att äta godis innan hon hoppade ur bilen för att få komma till fårhagen. Istället för att rycka på axlarna och tänka "nehepp, hon ville inte ha godis nu" så väntade hon istället ut hunden, när hunden åt godiset fick hon som belöning att komma till fåren. Likadant är det viktigt att träna hunden att leka med den leksak som jag har valt att leka med. Säg att jag har med en boll och en kamptrasa. Min hund vill helst ha bollen, men jag har erbjudit kamptrasan. Då måste hunden kampa lite för att få bollen! (Detta var ett helt nytt sätt att tänka för mig, men som jag kommer att prova i min vardag!)
Prioritera därför lekutveckling hos alla hundar! Ta kontroll över resurserna!

Det är belöningen som formar beteendet
En traditionell hundträningsfilosofi fokuserar ofta på hur vi ska få hunden att utföra beteendet eller rörelsen som vi vill åt. Det är mycket litet fokus på vad som händer efter att hunden har utfört det önskade beteendet. Trots detta är det ju faktiskt just belöningen som formar beteendet, och knappast det som händer innan beteendet är utfört.
I traditionell hundträning ökas oftast hjälper när hunden inte utför beteendet på ett korrekt sätt. Med ett klickertänk ser man istället till att bryta ned momentet i mindre delar och shejpar fram det man vill åt.
Trött Goliat efter en hel dags kurs... Foto: Boel

Vem är det som har ansvaret?

På en lydnadstävling gör inte föraren så mycket. Det är tillåtet att uttala vissa kommandon, att gå rakt fram, att vara stel och tråkig. Hunden däremot förväntas att utföra många olika betenden och rörelser. Trots detta läggs inte tillräckligt stort ansvar på hunden i träningen, utan föraren påminner ständigt hunden om att "nu ska vi träna". Ju mer hjälper vi ger våran hund, desto större ansvar tar vi på oss själva.


Fannys tips till passiva hundar:
En hund som inte är klickertränad är ofta relativt passiv när vi vill att den ska bjuda beteenden. Ett sätt att få en passiv hund att bli mer aktiv och tänka själva är att klicka en vanlig kväll framför teven. Ha en skål med godis framför dig på bordet. Titta på teven, men ha hunden i ögonvrån. Så fort din hund gör någonting, en rörelse (byter plats, sträcker på sig, går och dricker vatten) så klicka och släng en godis på golvet. I början när man lär hunden genom shejping kan det nämligen bli en ganska pressad situation för hunden. Genom att avslappnat sitta och titta på teve blir det inte att föraren står rakt upp och ned och stirrar på sin hund, utan mer en avspänd övning där hunden själv får upptäcka att det lönar sig att bjuda på beteenden.

Se varje pass som en hypotes
Många som är nya inom klickerträning är livrädda att det ska bli fel.
Var inte det! Det är okej att det blir fel.
Det viktigaste redskapet du har är utvärdering. Genom att ständigt utvärdera din träning kan du förhindra att du gör samma fel under en längre tid. Att låta någon filma när du tränar med din hund är ett bra sätt att kunna utvärdera.

Goliat slappar i gräset, Fanny Gott undervisar i bakgrunden


Mina reflektioner kring eftermiddagens pass, i punkter:

1. Jag vill jobba på att göra större skillnad på min träningsfas och min belöningsfas.
Genom att göra detta vänjer jag honom också vid att min "stela hållning" leder till något positivt. Detta kommer att underlätta ytterligare under tävlingar senare!

2. Jag vill sträva efter att Goliat, så fort jag ställer mig i träningspose, söker sig till min sida för att han verkligen vill träna! Jag tar kontroll över resurserna och lägger mer ansvar på honom att vilja jobba med mig.

3. Jag vill bli bättre på att inte använda hjälper, utan istället få honom att be om att få jobba för att få belöningarna. Istället för att visa honom in till sidan med handen eller ropa på honom, begränsa hans möjligheter att "göra annat" genom att exempelvis ha koppel på i störande miljöer.

4. Jag vill göra tävlingar mycket lättare än träningarna. Momenten under tävling ska kännas som, Fanny-citat, "Det här är ju lätt, vi tränar ju mycket svårare grejer på träningarna". Under tävlingsträningarna ska dessutom belöningarna vara mycket bättre! 50 % av tävlingslydnad är enligt Fanny tävlingsträning. Det handlar om att arbeta upp uthålligheten, att träna i olika miljöer (med kommendering, med tävlingsledare och domare som står på planen osv) och exempelvis att komma in på planen.

5. Omvänd lockelse- jag ska använda detta (till en början) när jag tränar hopp-stå och handtarget inför vittringsapporteringsinlärningen (oj, långt ord!). Däremot ska jag akta mig för att låta störningen i sig bli en hjälp! Jag ska blanda den omvända lockelsen med sekvenser av total passivitet från min sida.

6. Var belönar jag? Jag vill belöna positionen i fritt följ genom att ge Goliat godis som kommer från vänster sida av hans huvud. Jag ska också alltid ge honom en godis och därefter leksak när jag belönar på detta sätt. Leksaken ska också alltid komma från vänster. Min målbild är att hans bog ska vara klistrad vid mitt knä, i alla rörelser. Jag ska även kunna ha godis och leksak i högerhanden, vifta med leksaker framför honom, slå honom i huvudet med kampleksaken (haha, vad knäppt det lät!) utan att han rubbas ur sin position.
Jag måste träna mer på position!! Som det är nu vet han inte riktigt vart han ska vara.
Tydliggör kriterier och mål!

7. Rutan: målbilden ska vara att synintrycket av konerna ska få hunden att vilja springa ut till rutan. Detta uppnås genom att ta bort targeten från rutan och istället träna framåtsändande separat från konerna.
1. Det ska vara svinkul att springa bort ifrån mig
2. Jag ska lära honom att springa bort från mig utan hjälp av targetmatten
3. Jag ska lära honom att kunna stå bortvänd från mig och ändå arbeta aktivt, utan att vända på huvudet.

När han kan grundstenarna kommer det att vara mycket lättare att sätta ihop momentet.
(Med andra ord: precis som jag har gjort med apporteringen ska jag göra med rutan, jag håller tummarna för att rutan också kommer att bli ett sånt där "men åh, vad dum jag har varit, nu går det ju mycket bättre!"moment.)

En annan bra sak hon sa var att lek också är koncentrationskrävande. Innan något annat händer på exempelvis en appellplan ska du kunna leka med din hund. Om du inte kan leka med din hund på appellplan på grund av för svår störning från andra hundar- hur ska du då kunna träna?
Lösningen på detta blir att träna upp leken i dessa sammanhang. Om det är för svårt att leka på appellplanen- börja på parkeringen och närma dig sedan gradvis.

Nu blev det mycket mycket text och tyvärr väldigt lite bilder.
Jag är i alla fall supernöjd med kursen, jag känner mig så peppad på att ändra mitt sätt att träna ! Man behöver såna här tillfällen som aktiv hundägare tror jag, det känns verkligen som att jag har fyllt mitt batteri.

Kika gärna på Fanny Gotts hemsida. Skänk mig 5000 kronor så att jag kan gå på hennes lydnadsläger i sommar, snälla!

torsdag, maj 20, 2010

Svettigt och löpigt

Stina hörde av sig nu på kvällskvisten. Vi har inte setts på ett par veckor nu, dels på grund av att hon har varit mitt uppe i sin c-uppsats och dels för att Kila har löpt.
Men nu var både löpet och uppsatsen äntligen avslutade, så hon plockade upp mig och Goliat och vi for iväg mot Ryds ängar för en trevlig promenad....

Tyvärr visade det sig att Kila har bestämt att hon ska höglöpa onormalt länge, så hon hade redan hunnit vika svansen efter ett par meters promenad. Goliat, som ju inte var sen att tacka ja till den inbjudan höll på att tillverka kooikervalpar i luften och fick därför resten av promenaden gå fastknuten i min midja. Midja, som fick en lätt ihopsnörpt form efter en halv backe. Getingmidja fick helt plötsligt en helt ny innebörd.
Både svettig och frustrerad lyckades jag i alla fall knäppa ett par kort på fina Kila i det gröna gräset.
Löpet har verkligen satt fart på Kilas utveckling. Se vilken fin form hon är i och pälsen börjar se vuxen ut
Goliat låg bredvid mig, häschande och pipande. Med nyväckta vårkänslor kunde han helt enkelt inte låta bli att sjunga ut.

Det var i alla fall en mycket trivsam promenad, det är otroligt vackert vid Ryds Ängar nu när det grönskar som finast och jag känner mig trött och nöjd när jag nu lutar mig tillbaka efter en kalldusch.

onsdag, maj 19, 2010

När blev det sommar? Och varför har ingen berättat det för mig?

Jag har mina misstankar om att jag har missat sommarens ankomst.

Ledtrådar under eftermiddagspromenaden

Hunden grisar i gräset

Färgglada blomster och nyklippt gräs

Fleecetröja var helt klart en felbedömning denna dag

Galet flåsande hund i mängder av gula blommor

tisdag, maj 18, 2010

Långt ifrån perfekt.

En gammal goding från arkivet


Jag och Elin gick en härlig långpromenad i lite halvschabbigt väder på eftermiddagen. Grymt välbehövd men mycket lättare att få överstökad med sällskap, så tack för det min vän! Du kommer saknas när du flyttar från Skövde stad.

Efter att ha suttit långt och länge och klickat runt på www.jamihundsport.se beställde jag hem nya klickers, en Kampråtta och lite annat smått och gott. Jag blir så himla träningsinspirerad av att slösa mina sista slantar på hundprylar. Så därför hackade jag upp en varmkorv och drog med mig Knubbis (som Goliats senaste smeknamn är) ut till fotbollsplanen för lite lydnadsträning på kvällskvisten.

Resultatet från denna träning blev minst sagt blandad.

Rutan:
De första skicken gick klockrent.
Jag lade honom ner och gick ut 10 meter, ställde ut rutan och lade targetmattan som vanligt.
Jag tog med mig Goliat, ställde mig i träningspose och lät honom självmant springa ut mot rutan (jag har inget kommando för när han ska springa ut ännu).
Han gjorde det perfekt. Jag blev så glad så jag nästan glömde att belöna.
När han fick springa efter pipen passade jag på att smussla undan targetmattan och gjorde sedan två lika lyckade skick men denna gången utan matta. Hurra!

Fritt följ:
Han har de senaste träningarna blivit lite väl utsvävande från min sida så idag fokuserade vi på tajta svängar, raka sättanden och starter. Starter behöver vi iofs inte ens träna på, dom har han ju redan. Men det är ju så med oss hundtränare, vi gillar att träna på saker som hundarna redan kan. Det där dom inte kan lämnar vi gärna därhän.
Nåväl. Jag tränade vänster marsch från halt med uuuuuselt resultat. Det blev något slags hoppande av det hela. Detta ska vi fortsätta träna på. Han var ju glad i alla fall, som jag brukar säga.

Inkallning med ställande:
Idag gick vi tillbaka till valpstadiet genom att träna stadga i Stanna-kommandot. Jag hade Goliat framför mig och försökte själv springa baklänges. Det är svårare än vad man kan tro får jag väl lov att påstå. Jag kommenderade samtidigt som jag fortsatte att snubbelstappla baklänges. Detta klarade han galant.
Det han hade lite problem med var att stå kvar i "Stanna" när jag själv fipplade med mina händer, som jag brukar göra när jag kommenderar honom till sidan. Det har blivit lite väl mycket "stå framför matte och sen komma in till sidan"övningar på sistone kände jag.
Så därför kommenderade jag honom att Stanna och fipplade överdrivet med händerna tills han inte rörde en fena när jag gjorde detta. Perfekt.

Det var väl ungefär här jag borde ha slutat träna.

Rutan igen:
Så flyttade jag rutan och då fixerade han sig vid vänster framkon igen.
Varför blir det så här? Jag borde inte träna Rutan mer än ett tillfälle per träning verkar det som. Han blir ju bara helsnurrig av det.

Jag skickade honom från en meters håll det sista jag gjorde för att han skulle få lyckas och tog sedan fram apportbocken. Men vad lyckat Cecilia. Du är ju verkligen en lysande hundtränare ibland. Goliat hade ju tröttnat på hundträning för ett bra tag sen, men följde villigt med när jag ställde upp mig för att kasta iväg apporten.
Precis när apportbocken landat steg det ut två högljudda personer ur en bil som de precis parkerat bredvid fotbollsplanen. "Wow" tänkte jag, "perfekt störningsträning". Så jag kommenderade. Inget hände. Jag kommenderade igen, fortfarande ingen reaktion. "AAAAAAAPPOOOOOOOOOORT!" Ja, Goliat galopperade lite halvövertygande ut och tog upp apportbocken i munnen. Men så var det som att den smakade äckligt, han liksom spottade ut den i slow motion och stod sedan över den och sg ut ungefär som en halvdöd, svankryggad mulåsna.
Jag lyckades åstadkomma några basic gripövningar med apportbocken innan jag flydde fältet för att gå hem och skriva detta självföraktande blogginlägg.

Men, förutom avslutet på träningen är jag ändå nöjd med dagens träningspass!
Jag var duktig på att ta pauser, jag är glad att rutan fungerade och jag är glad att han var så positiv.

Nu ska jag slappa framför teven, jag känner mig relativt nöjd med dagen.

måndag, maj 17, 2010

Så vackert så jag blir gråtmild


Tryck på bilden för att se vad som står

Titta så fint på Goliats hunddata! Blir ni inte lite rörda också så säg?
Imorgon har jag körlektion med säkerhetskontrollsgenomgång så jag sitter och pluggar så här frampå småtimmarna. Det är mycket att komma ihåg vill jag lova.

söndag, maj 16, 2010

Cykelträning

Goliat med världens snyggaste cykel!
Nu på eftermiddagen bestämde jag mig för att bege mig ut och cykla med min lilla knubbis.
Anledningen till att jag valde denna aktivitet just denna dag grundade sig i ett flertal orsaker.
1. Jag var lat. 2. Min hund är fet. 3. Jag ville inviga min nya cykelkorg. Med inviga menar jag inte att ha någonting i den (typ Goliat), utan mer känna på hur det var att cykla med en fint monterad cykelkorg framför sig. Informationsvis var det underbart. Mmm, jag kände mig som Hedvig i "Från A till Ö" där jag susade fram!


Eftersom jag, nu när jag är redaktör för en klubbtidning, har börjat tänka all text i artiklar, tänker jag nu stapla upp lite tips som kan vara bra för er därute som funderar på att börja cykla med eran hund. Det finns nämligen en hel del att tänka på. Jag kan så klart inte allt, men jag vill gärna dela med mig av den lilla kunskap jag lyckats samla på mig.

Nummer 1: ÅLDER
Jag har fått lära mig att vid ungefär 1 års ålder är en hund mogen för lite mer högtempoaktiviteter. Givetvis varierar det från ras till ras. En papillon är nog färdig i kroppen långt före en grand danois eller liknande raser. Men för en kooikerhondje skulle jag nog säga att 1-1,5 år är lagom ålder att börja cykelträna på. Innan det är valpen alldeles för ung för att ens vara i behov av så krävande fysiska aktiviteter.

Givetvis kan du börja "cykelträna" din hund i tidig ålder genom att leda den bredvid cykeln för att träna den i var den ska vara i förhållande till cykeln. Men att cykla längre sträckor är bara dumt (enligt mig).

Nummer 2: REGLER
Tydliga regler för när du cyklar med hunden är nästan livsnödvändigt.
Dessa regler lever Goliat under, och i dessa sammanhang är jag synnerligen sträng. Anledningen är att vi kan skada oss båda två om han av någon anledning skulle dra iväg, stanna tvärt, byta sida utan tillåtelse eller springa in i något av hjulen.

1. Han måste springa på vänster sida, det är strängt förbjudet att byta sida
2. Han får under inga omständigheter stanna när jag sitter på cykeln
3. Han får inte springa före cykeln
4. Han måste springa med slakt koppel


Så fort jag stannar cykeln och hoppar av eller när han springer lös och jag cyklar är det fritt fram att nosa, stanna, kissa osv.

Min hund är hyfsat lättstyrd när vi cyklar. Han är lat så därför springer han aldrig fortare än vad han måste, och han lyssnar bra på röstkommandon. Därför vågar jag cykla med vanlig sele och ett koppel som jag håller i vänsterhand (och som jag i sin tur oftast har på styret som "vanligt").
Om jag hade haft en hund som drog, var oförutsägbar på ett eller annat sätt, hade jag nog inhandlat en springer. Men det där vet jag ingenting om, så jag lämnar det därhän.

Nummer 3: NEDVARVNING
Minst 10-15 minuter brukar jag ägna åt att i vanlig promenadtakt varva ned. Jag kontrollerar också under denna tiden att han går normalt (så att han inte har sträckt sig, trampat på något vasst eller skadat sig på något vis under cyklingen) och jag brukar även kontrollera hans puls och hålla koll på andhämtningen. När vi kommer in vill jag att både hund och människa ska andas normalt.

Jag brukar undvika att ge honom mat minst en timme efter cykelträning (eller agility och andra springiga aktiviteter för den delen) för att jag är lite rädd för tarmvred. Detta är vanligare på mer storvuxna raser, men det är så onödigt att ta den risken.

Om du har några mer tips angående cykelträning så skriv gärna i Kommentarer!
Annars är det bara ut och cykla ! Det är en perfekt aktivitet för hundar som behöver gå ned i vikt (exempelvis fetknoppen Goliat).

lördag, maj 15, 2010

Att städa efter en kooikerhondje

Jaha. Så var det lördag, med allt var det innebär. Det är dags igen, för kanske bland det värsta jag vet.
Jag vet att somliga människor lever för dylika sysselsättningar. Själv hänger jag mig mycket hellre åt andra, mer njutbara, aktiviteter.

STÄDA.

Jag har ändå lyckats komma fram till ett par saker som fungerar när man är ägare till en liten hårboll till hund, som fäller lika mycket vilken årstid det än gäller. Om du har några städtips får du mer än gärna dela med dig av dessa under Kommentarer.

1. Tvättbar klädsel till hundbädden
 Hundar är skitiga. En ren hund är en olycklig hund heter det ju? Min hund får springa i lerpölar så mycket han vill. Trots att jag duschar honom efter riktigt leriga promenader missas ju oftast en fläck här och var.
Därför rekommenderar jag att sy/köpa flera olika tygöverdrag till hundbädden som du med lätthet kan byta en gång i veckan när du städar övriga bohaget.
För vad spelar det för roll om du städar kliniskt när du har en stinkande hundsäng i ett hörn?

2. Tvättbar mopp
 De här mopparna finns att köpa på de flesta lågprisaffärer och är enligt mig mycket prisvärda. Det känns fräscht att, efter användning, kunna slänga alla rengöringsdukar i tvätten och förgöra alla baselusker.

3. Citronsåpa på sprayflaska- världens bästa "köksspray"!
 Citronsåpa är Guds gåva till hundägare. Jag använder det till all städning (ugnsrengöring, köket, badrummet, golven). Men när jag ska torka av lister, väggar, trösklar och andra ytor använder jag en egenblandad variant. I denna flaska har jag blandat vatten och såpa. Sen är det bara att gno på!
Det blir smutsigt när man har en kooiker som gärna väntar med att ruska sig tills han kommit in i hallen... Tvätta nerifrån och upp så undviker du att få rinnmärken!

4. Andra rengöringsgifter
 När inget annat hjälper och man känner för att omvandla sitt hem till ett badhus kan man använda klorin som rengöring. Detta är väl inte speciellt miljövänligt så jag försöker att gå över helt till såpan. Men det finns inget som går upp mot ett klorinrent golv.
Vissa perioder under året har Goliat extremt mycket förhudssekret, om ni ursäktar min frispråkighet. Förutom att jag då brukar behandla honom genom att spruta in jodopax eller natriumkloridlösning för att skölja bort det så brukar jag även behöva rengöra ytor i hemmet. För det mesta använder jag då fläckborttagningsmedel.

5. Hårrullar
 Jag vet inte hur många jag har här hemma. Men jag har fått för mig att en långhårshundägare aldrig kan få för många. Jag har dessutom fått en jättepraktisk lite mindre modell av mamma, som jag kan ha i handväskan. Tack mamma!

6. Gummihandsken
Gummihandskens makt är underskattad. Alla tyger som blivit håriga kan med lätthet avhåras med hjälp av en vanlig gummihandske. Prova, det är verkligen hur effektivt som helst! Billigt dessutom.
På mattor går det utmärkt att använda en vanlig gummiskrapa (en sån man använder i duschen).

7. Furminatorn
Personen som uppfann detta underbara verktyg har min ödmjuka respekt och tacksamhet för all framtid (jag kan bara ana hur tacksam jag kommer att vara när jag i framtiden köpt hem min schäfer).
Min är en julklapp från min kära pojkvän, som inte tyckte att jag var värd den äkta varan, och därför köpte en billigare kopia (tack älskling). Så egentligen kan jag inte göra reklam för Furminatorn, men denna billigare kopia fungerar i alla fall utmärkt!

Lycka till med eran lördagsstädning. Jag är precis färdig med min och ska nu gå ut med vovven så att vi kan påbörja processen att skita ner lägenheten igen, så jag har något att göra nästa vecka.
Ikväll ska jag och Mattias gå och se den nya Robin Hood med Russel Crowe och min favorit - Cate Blanchett. Efteråt ska vi äta ute nånstans, mums! Det kan jag vara värd nu efter slaveriet.

fredag, maj 14, 2010

Tjuvkik och vild inspiration

Jag har nu i flera veckor arbetat på Svenska Kooikerklubbens tidning.
Det var en glad överaskning när jag blev tillfrågad att bli deras nya redaktör och jag tackade ja ganska snabbt, precis som vanligt helt utan tanke på vad detta skulle innebära.

Jag blev snabbt varse om hur mycket tid tidningen skulle ta.
Att arbeta i hela nya program så som photoshop och PageMaker gav mig nästan magsår och ett tag var jag nästan nära att ringa och avsäga mig uppdraget.

Men efter att ha suttit och provat lite insåg jag ganska snart hur skoj jag faktiskt tyckte att det var.
Jag tittade mycket i tidningar som Mona hade lånat mig. Andra klubbars tidningar och även Hundsport, Härliga Hund och Brukshunden blev inspirationskällor till nytt upplägg.
Jag vill skapa en medlemsvänlig, läsvänlig och fin klubbtidning. Jag hoppas att jag åstadkommit detta.
Ni som har kooiker och läser min blogg, ge mig gärna feedback när tidningen kommer ut!
Jag tror på konstruktiv kritik och meningen med mitt arbete är att Ni medlemmar ska ha en läsvänlig, intressant och trevlig tidning. Innehållet ska vara kärnfullt och jag gillar att lägga in bilder och annat, för att göra det hela intressant. Kanske detta är något generationsbundet, jag och Mona pratade om detta när vi sågs sist och hon tyckte att texten var det viktigaste. För min del blir jag bara matt när jag öppnar en tidning och ser textrad efter textrad utan något att fästa blicken på. Vi är alla olika, några medlemmar kanske kommer att tycka att förändringarna jag har gjort med framsida och upplägget i innehållet är onödigt, fult och dumt. Jag hoppas naturligvis att alla våra läsare ska tycka att förändringarna är skitbra ;)
Nåja. Ni, mina kära bloggläsare, ska nu få en screenshot på hur framsidan ser ut hittills. Några fördelar måste det ju ge att läsa min blogg, eller hur? ;)
Klicka på bilden för att se den i större format

Spontana tankar och idéer någon?

torsdag, maj 13, 2010

Ledigheten




Jag har haft en helt underbar dag alldeles för mig själv, tillsammans med världens bästa hund.

Jag steg upp vid tio-tiden, efter en välbehövlig sovmorgon. Tillsammans gick vi sedan ut, flickan och hennes jycke, på en långpromenad. Goliat roade sig med att rulla sig i lera och var långt ifrån den fönade och borstade utställningschampionen som han var i söndags.

Nu på eftermiddagen gick vi och tränade, jag blir fylld av sån underbart bubblande lycka när allting bara stämmer! Jag lade Goliat plats och gick och ställde upp en ruta, 3x3 meter med targetmattan längst bak i mitten. Jag har kommit på att jag måste träna honom i att se rutan på avstånd, meningen är ju att någon annan sedan ska kunna ställa upp den och jag ska skicka honom, men det går inte när jag tränar ensam så då fick det bli på det här sättet.
De första skicken drogs han till den främsta vänstra konen. Jag tog tillbaka honom och började om igen, och han fick till det riktigt bra. Jag är så glad att han har sånt sug ut till rutan. De sista tre skicken var klockrena, underbar fart, han stannade inte förrän jag sa "STANNA!" och stod jättefint. Jag belönade genom att kasta leksak bakom rutan för att försöka undvika att han kommer och möter belöningen.

Jag provade en apportering a la Klass 2, med fokus på farten in. Jag satte honom vid sidan och slängde ut apportbocken, kommenderade honom och precis när han grep apportbocken och vände upp för att komma till mig vände jag mig om och sprang och hejade på honom. Han sprang jättefint in och fick så klart belöning. Jag tror att jag ska lägga fokus på ingångarna nästa träningstillfälle.

Mot slutet av träningen flyttade jag rutan till ett annat ställe och skickade honom på den, denna gången klarade han det klockrent på första skicket och jag nöjde mig där.

tisdag, maj 11, 2010

Inspirationsbefriad

Jag fick ett infall att gå ut och träna rutan och inkallning med ställande förut.
Jag packade Goliats väska (som han vann i söndags!), hackade upp en korv och insåg när jag var halvvägs utanför dörren att - näe. Jag vill inte just nu.


Nybliven championmatte! Bilden tagen av Henrik Hellemar
Just nu vill jag bara njuta av att de senaste två veckornas framgångar.
För tillfället vill jag bara stå still i det ögonblicket, andas in och njuta.


För Goliats del spelar det ju verkligen ingen roll. Han är fullkomligt medvetslös när han kommer hem från dagmatten. Han härjar ju med Bolt och Nemo hela dagarna och när kvällen kommer ligger han längst in i sovalkoven och snarkar. En snabbrastning på snabbpissebusken är det enda han begär.

Så just nu är vi lata och tränar ingenting. Men tordag och fredag är jag ledig och ska ägna hela dagen åt min lilla prins.

söndag, maj 09, 2010

SE UCH LPI Moonhaven Knowing me Knowing you

Kennelpappa Mattias ;)
Nu börjar namnet nästan bli för långt för raden här ovanför!

Jag och Goliat kom precis hem från utställningen i Larv, där han idag tog sitt tredje certifikat och därmed knep titeln "Svensk utställningschampion".

Det var 17 hundar anmälda, bland dessa var Goliats valp Mira med. Det var så roligt att se henne IRL. Hon var mycket mindre än vad jag hade föreställt mig, men precis lika fin i uttryck, päls och färg. Du visade henne kanonbra Johanna!

Självklart var det roligt att träffa alla andra kooikerfolk också. Alla är så trevliga och det är riktigt roligt att åka iväg på såna här tillställningar, speciellt skoj är det ju förstås när det går så bra som idag! Jag kan knappt tro att han nu är utställningschampion, vilken grej!

Så här sammanbiten ser man ut innan man ska in i ringen....


Henrik Hellemar var också där med två av sina barn och tog kort på Goliat med sin fina rosett,
ser fram emot att se resultatet!
Vi ställde också i Uppfödargrupp där Katarina fick ett HP med hundarna som var med, det var också roligt så klart. Stort Grattis till Monika med Rocky som blev Bästa Hane denna utställningen. 17 CK:n på raken är inte illa pinkat.

Resten av söndagen ska jag ägna åt att smälta denna dag. Här nedan lägger jag upp lite blandade bilder från dagen. Mattias hade tagit mycket fina kort, jag blev riktigt imponerad när jag gick igenom de 259 bilderna han knäppt. Skoj!



Goliats kritik:
utmärkt temperament, maskulint huvud, mörka ögon, mkt bra uttryck, mkt bra hals och skuldra, väl utvecklad bröstkorg men kunde ha haft bättre förbröst, utmärkt benstomme, trillräckligt vinklad, rör sig med bra steg sett från sidan, ngt hastrång bak, utmärkt päls.





... och så här glad är man när man kommer därifrån!




Lilla Mira, Goliats valp

Jag och Mona går loss på fikat, äta kunde jag inte göra förrän utställningen var överstökad
Det är hemskt smidigt att ha med sig folk som kan vara hundvakt!
Här är det Mattias pappa Kurt som ställer upp.


Svensk utställningschampion