lördag, juli 31, 2010

Nya vyer

Lånad bild

Jag upptäckte Herrljunga idag. Goliat ville nämligen hitta på nånting (ja, han sa det) och jag kände för att se nåt nytt. Så jag beslutade mig för att utforska Herrljungas elljusspår. Men vilket elljusspår sen! Varför har jag inte kommit på tanken att gå där förut? Supermjuk väg, otroligt kuperad terräng (så det blir nog lite träningsvärk i benen imorgon) och inte en käft ute. Rundan tog lite över en timme och det är ganska lagom för en långpromenad i mitt och Goliats tillstånd (som råkar vara en ganska usel kondition).

Nu har jag fått lite blodad tand så imorgon tänker jag ta den lille röde och bege mig till Mörlanda. Där har dom nämligen också ett motionsspår, slingor som är utmarkerade så man inte går vilse, och jag tyckte detta var ju himla kul.

Idag gjorde jag några trötta-ut-Goliat-övningar. Jag satte honom och sa till honom att stanna medan jag själv gick i förväg upp för alla branta backar som fanns. När jag var utom synhåll ropade jag på honom och guuuud så han sprang! Han verkade tycka det var helkul, för efter varje belöning när jag sa att det var slut så fick han tokspel och sprang femton vändor runt mig i lingonriset med tungan hängande och med ett galet flås.
Rapport hade kanske inte varit så dumt för honom?

fredag, juli 30, 2010

Dagen är räddad!

Idag kom mitt paket från Jami! I-click är verkligen gudomliga! Så lätt i handen och ett otroligt behagligt klickande ljud. Vi har klickat hej vilt här hemma må ni tro! Kampleksaken som jag köpte verkar också vara en succé. Goliat kampade i alla fall som en galning. Om detta beror på att han varit ute sammanlagt 30 minuter denna regniga dag visar väl sig vad det lider .. Konerna är precis så tunga som jag ville, spårlinan däremot är tyvärr lite tjockare än vad jag hade tänkt att den skulle vara.

Trots detta är jag är supernöjd och kommer helt klart att beställa från denna sida igen! Rekommenderas! Otroligt trevlig personal när jag ringde och hade frågor och snabb leverans när jag väl betalade in slantarna.

Surt!

Japp, vädret är precis lika roligt som bilden visar. En till rolig sak är att jag varken har gummistövlar eller regnkläder med mig till Herrljunga. Var jag kanhända lite väl positiv när jag packade för att "flytta" över sommaren? Vem vet vad jag tänkte på den dagen jag lämnade mina kära regnavvisande, svindyra regnkläder hemma i lägenheten.

Nu är det bara att trä ett par bajspåsar på fötterna och sedan stoppa ner fossingarna i mina ännu-inte-torra-från-gårdagens-promenad-skor. Härliga tider. Det får bli ett varv runt parken och sedan lite inomhusaktiviteter. Ibland är det skönt att ha sällskapshund må ni tro!

torsdag, juli 29, 2010

Goliat fryste!


Goliat fryste just nosen för ett ögonblick i min hand!

Ett sådant lyckorus spreds i min kropp att jag var tvungen att göra godisregn med korvbitarna jag hade i handen och sedan rulla några varv på golvet och tjoa i fullkomligt vanvettig glädje.

Efter att ha sansat mig kom jag fram till att vi hundfolk verkligen inte är riktigt kloka i huvudet nån av oss.

onsdag, juli 28, 2010

Position och spår

Hanna hämtade mig (ni får gärna stanna och begrunna denna kombination av ord för en stund. Jag och Hanna har körkort. Vi kan numera hämta varann) och vi for iväg till hundklubben med Kluringen, Zippan och Gollan.

Hanna fotade Zipper en hel del. Här är en av bilderna!
Idag hade jag timer med mig. Jag tränade i 3-minuters-pass.
Pass nummer 1 blev inkallning med ställande. Idag körde jag med leksaken bakom honom och det fungerade lysnade, Hanna tjoade till och med! (när Hanna tjoar är det bra). Jag provade också att göra nästan hela momentet med leksaken bakom. Jag kallade in, kommenderade och så kallade jag in igen. Han startade med bra fart och då fick han ett varsågod. Kanonbra pass som avslutades med kamplek.

Pass nummer 2 blev position. Vi tränade på ingångar i olika varianter och från olika håll samt vänstersvängar. Alla rörelser med bakdelsförflyttningar. Jag är inte helt nöjd med hans hoppsande, men jag har hellre det lilla hoppet och att han hamnar bra än att han inte gör det och hamnar snett.. (Kan man inte få allt?)

Pass nummer 3 blev stegförflyttningar. Först fick jag torrgå vänsterförflyttningar, snälla Hanna visade mig. Jag körde sedan högersidig förflyttning (gick asdåligt) och så början till vänster. Detta gjorde jag genom att göra vänstersvängar på stället. Vänstersvängar är Goliats paradnummer, han skötte sig ypperligt. Jag får försöka torrgå lite och minska ner vänstersvängen tills den blir en stegförflyttning istället. Bra plan va?

Det sista vi gjorde var att gå ett kort spår som jag hade lagt på agilityplanen. Jag har problem, gott folk.
Goliat tog sig ann spåret jättefint, mycket entusiastisk med att plocka pinnar och väldigt trevligt tempo. Vårat största problem nu är att han springer förbi vinklarna. Som ni ser på min mycket ambitiösa paint-ritning så springer han rakt över vinklarna. När han upptäcker att han tappat spåret ringar han sig tillbaka till spåret. Om det då råkar ligga pinnar ganska tätt inpå efter vinkeln (som det råkade göra två gånger i detta spåret) så springer han ju så klart över dom...

Någon som har förslag på hur man får upp noggrannheten i dom här situationerna?

tisdag, juli 27, 2010

Morgonstund..

Soldyrkaren Goliat ligger och njuter medan matten dricker kaffe

Fjärrdirigering på nära håll



Så här ser Goliats fjärrdirigering ut so far. Jag försöker att sträva efter att hans baktassar ska vara fastfrusna i marken. Hoppstå fungerar bättre och bättre, men jag var nog lite ivrig som satte in det så här raskt. Efter ett par repetitioner med spontant hoppstå så kom han i alla fall på vad det var jag var ute efter. Jag vet inte riktigt hur det blir när man har samma "stå"kommando på hoppstå som på från-ligg-till-stå? Vad tror ni, blir han förvirrad av det, eller kan han lära sig skillnaden utan att man behöver ta in ännu ett kommandoord? (Goliat älskar att lägga sig, märks det tro? hihi)

Annars har jag hittat en bra sida som beskriver hur man gör sin egen sänggavel. Så nu ska jag roa mig med att fönstershoppa tyg.

Ibland går det bra, men ofta går det dåligt...

Zipper och Steppi kampade lite
Efter en jobbig morgon där jag och Goliat fick ha en diskussion om hur man beter sig när man har en hårt nattarbetande matte så steg jag upp och styrde den lille röde mot hundklubben. Där slöt jag upp med Hanna och Daniel för ambitiös hundträning i sommarhettan.

Tyvärr gick dagens pass åt helskotta. Jag var jättebesviken och bitter för min totalt värdelösa hund och satte mig på bänken och hängde läpp. Typiskt mig att bli sån, tyvärr. Jag har skyhöga förväntningar och när det inte går som jag vill blir jag precis störd.
Men efter att ha suttit en stund på bänken och tjurat så lyckades jag i alla fall ha en liten utvärdering av träningspasset i mitt huvud. Jag kom fram till vad som gick snett, och givetvis låg felet hos mig (när gör det INTE det?)

1. Jag hade glömt leksakerna hemma. Goliat, som ju inte har något större intresse för saker, tyckte därför inte det var speciellt skoj att leka med Zippers leksaker. Ju mindre han ville leka desto mer irriterad blev jag. Och desto mindre ville väl han vara hos mig. Han bet lite fjösigt i kamptrasan och satte sig sedan på rumpan och glodde.

2. Det var 30 grader varmt och solen gassade på planen, det fanns ingen skugga att finna någonstans. Ändå körde jag på med mina fartfyllda moment och hade inte direkt någon koll på tiden. En dag som denna räcker det med 2 minuters pass.

3. Det var störning i form av andra tränande ekipage mycket nära. Dessutom var ju Goliats flickvän Steppi där, och det är tortyr att inte få gå fram och pussas med henne.

JAG VISSTE DET! Hon är en agilitytönt innerst inne! ;)

Nästa gång jag hamnar i en liknande situation ska jag ta tillfället i akt att träna på att leka och hämta främmande och obekanta saker. Jag ska belöna kampleken och köra kortare pass. Istället för att ha kämpat med mina svåra moment i lydnaden hade jag hellre kunnat göra ett upplet eller lagt ett spår.

Här vare inget fel på passiviteten i alla fall!

Goliat ligger och pausar i skuggan

Daniel och Klura kör ställande under gång. Foto: Hanna Nyvaller


Jag och Goliat ville inte vara med på bild idag
Vi avslutade i alla fall träningsstunden med en mycket lyckad hoppstå-träning. Han har verkligen förstått rörelsen nu, min lilla plupp! Nästa steg är att få honom att inte hoppstå så att han liksom hoppar framåt, samt att försöka få honom att göra rörelsen oavsett vart jag befinner mig (som det är nu sitter jag ju som en stoppkloss framför honom).

Ibland tycker jag att det är synd att hundarna inte förstår vad en ursäkt är. Just nu hade jag gärna bett Goliat om ursäkt för att jag är en sån hopplöst tjurig och bitter liten människa. Tur är väl att han är så förlåtande. Imorgon när jag har med mig våra leksaker kommer han att vara precis lika positiv som vanligt och detta kommer att vara ett minne blott.

söndag, juli 25, 2010

Regn och luktdiskriminering

Rena rama ljusterapin här inne numera!
Inomhusaktiviteter gäller idag, då himlen har öppnat sig över staden och det verkligen är pest och pina att gå ut. Men det kanske var lika bra det, för äntligen har jag och Mattias fått "tummen ur" och målat första vändan färg i sovrummet. Det verkar tyvärr som att vi kommer att få måla tre gånger... huvaligen. Tack till den personen som uppfann rollern i alla fall, utan den hade man gett upp för längesen.

Goliat och jag gick en plaskig promenad på förmiddagen och har idag ägnat tid till lite köksvänlig inlärning. När jag gick kurs för Fanny Gott fick vi nämligen lite tips om hur jag skulle kunna träna in handtarget som ett första steg mot vittringsapporteringen. Det var ett bra tag sen jag gick kursen men har liksom inte riktigt kommit igång med träningen ännu (är det hemskt om man skyller på det fina vädret?). Men idag så!

Målbild: Delmål nummer 1; Goliat fryser näsan i min hand tills jag ger honom frikommando. Slutligt mål: vittringsapportering

Tillvägagångssätt: Håll fram handen och vänta. Korrekt bjudet beteende ger belöning. Belöningen ska komma i den handen som han har näsan. Viktigt med belöningsplacering och tajming! (Så småningom sätter jag även dit en post it-lapp som jag sedan sätter på olika ställen och som han ska frysa nosen på. Efter ett tag sätter jag även dit lappar utan min vittring på för att han ska börja diskriminera den lappen som är "min". När han kan detta är det dags att sätta fast frystejpen på den vittringsapportpinne osv osv.)

Jag kommer att filma varje kvällsträning och i slutet av veckan ska ni få se framstegen i en liten film. Träna gärna på detta ni med, det är en himla rolig grej att lära hunden och en jättebra inomhusaktivitet.

Läs gärna Fanny Gotts artikel om luktdiskriminering.

lördag, juli 24, 2010

Träning och lördagsmys



Jag och Goliat tränade i vår ensamhet (som vanligt). Blandat resultat kan man väl säga.. En rolig grej var att det var en hel flock människor, överförfriskade som tusan, som hade lekar precis bakom stugan vid brukshundsklubben. Det märks att Goliat har vuxit upp i stan där man får vänja sig tidigt att träna på närmsta gräsfläck med störning runtomkring sig! heh

Jag har valt att visa misstagen idag. Det är ingen mening att jag lägger upp perfekta skick, och får er att tro att vi är på väg ut på tävlingsbanan snart. I ställandet så finns det gånger när han inte stannar (precis som på filmen). Det är en aning frustrerande, någon som har något förslag?


Lördagsmys: en bok, lösgodis, Pringles och märgben...




Rutan utan ljud.
Här var målet att på något vis försöka få honom att hitta mitten... Jag använde en targetmatta från början som jag sedan gjorde mindre. Så stor förvirring rådde mot slutet av passet. Som ni ser så ser han lite galen ut och hoppar runt och utstrålar "vadåvadåvadåvadå?!". Det är ett tecken på dålig kommunikation från min sida tror jag, haha.. Men jag gillar hans fart och glädje. Han är fin, min Goliat :)

Bloggning och shoppning

Ni anar inte hur engagerad Goliat är i bloggandet! Han har minsann åsikter om allting.. puh
Idag är jag nästan sjuk i min kropp. Jobbnatten tog verkligen musten ur mig och jag gick som en zombie på Goliats lunchpromenad. Men med lite kaffe och lite internetande så är jag snart på topp igen!

Nu har lönen snart kommit. Jag är i vanliga fall ingen människa som bränner pengar den 25 varje månad (mest för att jag alltid får pengar den 27?) men den här månaden får bli ett undantag. Följande saker är beställt:



Nya klickers (5-pack!) av en sort som jag suktat efter länge, nämligen I-Click. Jag har fått äran att låna Elins ett par gånger och boy oh boy vad dom ligger bra i näven!



Helschysst koner. Dom från leksaksaffären är ett minne blott! När dom här kommer hem kommer Goliat automatiskt att bli bra på rutan, bara för att han vill springa och beundra mattes nya koner!






Kampleksak. Denna leksak är gjord av fårskinn och är med expander. Jag hoppas att jag ska kunna leka upp ett högt värde i denna leksak, för det gör så sabla ont att kampa med pipen (den är ju för sjöen bara 5 centimeter i diameter. Med andra ord inte så lätt att hålla i när hunden samtidigt biter i den....)




En ny, tunnare, spårlina. Jag köpte en orange.








Jag ÄLSKAR att shoppa hundsaker på internet, och jag kan ju tänka mig att ni läsare ofta undrar över vart jag har fått tag på alla mina makalöst bra hundprylar? Ni ska få mina bästa hundshoppingsidor här:


http://www.jamihundsport.se/ (det var härifrån jag beställde allt ovanstående)
http://www.dafnedesign.se/Startsida.html
http://www.canis.se/
http://www.loboo.se/


... och efter att ha suttit ett bra tag och kliat mig i huvudet fick jag fråga min shoppoholic-kompis Jessicah om jag hade glömt några bra sidor. Och det hade jag ju så klart, hur kan man glömma Häromi till exempel? Skandalöst!

Jessicahs tips:
http://www.teba.se/
http://www.haromi.se/
http://www.djurmaxi.se/

Nu har ni att göra och så kanske ni också förstår hur jag kan sitta vid datorn i timtal varje kväll. Det är mycket att gå igenom vill jag lova, hehe...

fredag, juli 23, 2010

Spår

Idag blev det spår för Goliats del.
Jag hade lagt ett ganska lätt spår med 5 spårapporter. Det fick ligga i cirka 40 minuter. Han sprang tyvärr över dom första två pinnarna, men plockade dom tre sista jättefint! Så jag är nöjd ändå. Jag glömde som vanligt bort att göra pinnlet innan vi gick på spåret... Jag skyller på att jag inte borde träna hund ensam nånsin. Det är ju verkligen så deprimerande i jämförelse med hur det är att ha träningssällskap!, Min hjärna gör revolt genom att glömma viktiga råd från min lydnadsguru. Så måste det vara, japp!

Linan som jag använder är alldeles för tung för Goliat, och idag var det dessutom blött och mycket risigt där vi gick. Detta resulterade i att han fick slita som en husky i selen och blev mycket trött efter en kort sträcka. Jag tyckte det märktes på hans sätt att spåra också, han blev passiv på nåt vis. Ogillas skarpt, detta måste genast åtgärdas med att införskaffa en bättre och tunnare spårlina! Men positivt idag var att jag nästan under hela spåret, förutom vid några tapp, spårade i hela linans längd och han markerade ändå pinnarna så otroligt bra. Fina fina Boli.

Nästa spår jag lägger ska jag låta ligga längre tid. Det ska dessutom vinklas relativt snabbt i spåret. Vi får se hur han löser det... *lutar huvudet bakåt i ett ondskefullt skratt*
Skämt å sido, jag tror att det är för lätt att bara tuta på rakt fram på en gång. Han måste bli mer noggrann i spåret. Jag ska lösa det genom att lägga ett så sjukt jobbigt spår att han måste koncentrera sig...

Annars händer inte så mycket här i Herrljunga. Jag ska sova ett par timmar och sen är det till att jobba igen. För ovanlighetens skull.

torsdag, juli 22, 2010

Skövdebesök och så lite Varakalas

Lexy
Idag har jag och Goliat varit ute på roadtrip med den lille röde. Mona har kommit tillbaka från sin låååånga semester ute på sjön så vi sammanstrålade på hundklubben för lite (eller mycket?) fika och så hundträning. Så klart.

Hundträningen gick över förväntan bra! Positionen i det fria följet är lite väl yvig, jag har tränat för dåligt på detta på sistone. Men jag blev kommenderad av Mona och belönade i det ögonblick när han gick som tätast vid mitt knä. Jag får fortsätta träningen och tydliggöra kriterierna, samt även "mängdträna". Om han ska orka gå ett helt fritt följ på tävling sen gäller det ju att få upp orken.

Jag ställde upp rutan när Goliat satt gömd bakom bilen och han sprang ut fint. Förutom att han sprang och ställde sig vid den bakre högra konen... hmmm... Jag skickade ett par gånger till med varierat resultat. Alltid bra fart ut och härlig attityd. Jag valde att belöna detta ändå, men belönade i mitten av rutan i hopp om att han skulle fatta att det var där det var som "bäst"..

Lite grattis-till-körkortet-fika! Tack Mona!
Efter en stund ställde Mona ut en ruta som jag skickade Goliat på... samma igen, fast denna gången stannade han mellan dom två bakre konerna, men lite för långt bak. Puh, varför Goliat? VARFÖR? Jag lämnade kvar pipen i mitten av rutan och skickade igen. Han fann den och blev lycklig. Så skickade jag igen, utan pip. Denna gången perfekt placering, mitt i rutan. Stoor belöning och så slutade jag där. Nöjd med rutanträningen idag, men lite konfunderad också. Jag måste nog bli lite mer restriktiv i mina belöningar, han verkar bli förvirrad när varsomhelst i närheten av konerna duger. Jag får kanske lägga dit targetplattan ett par gånger....

Vi tränade även på ingångar med apportbocken. Eller så tränade vi kanske inte, utan jag konstaterade väl mer att han har kassa ingångar. Jag tjatar mycket om det där, kanske är dags att göra något åt det?



Precis när jag skulle åka kom U-B med lilla Vinna till klubben. Hurra! Jag hade hoppats att jag skulle få träffa henne under mitt Skövdebesök. Här är ett par bilder på det lilla underverket:




Så for jag och Goliat vidare mot Vara för att vara med på Hannas 19årskalas. Vi fick god korv och en massa annat smaskigt så jag är mätt och belåten nu innan jag ska börja arbeta.

onsdag, juli 21, 2010

Försenat födelsedagskalas

Som ni ser så pekar Felicia på min bil och säger "ååååh, så fiiiin"

En fin bild på Felicia och Goliat. Dom är bästisar, men mest när Felicia "tappar"allt sitt fika på golvet

Min bror gjorde en supersmarrig tårta till mig!
 Vi kom precis hem från min brorsa, jag och Goliat. Jag fick en massa presenter, bland annat en tvättkorg, ett spegelfönster och en massa bakredskap (tack mamma och bror med familj!). Mycket uppskattat. Det var mycket fint väder och brorsan passade på att sätta mig i arbete. Mycket vågat klänge jag mig upp för stegen och målade nästan hela vägen upp till nocken på sidan av huset. Det mer spännande än att gå på Liseberg, jag lovar! Jag hade verklig dödsångest och dessutom spillde jag färg både i håret, på magen och på allt runtomkring mig. Måla är väl inte min starka sida kan man säga (tyvärr har jag ännu inte lyckats hitta vad som är min starka sida, jag får återkomma där).

Goliat blir bättre och bättre med barnen för varje gång vi ses. Jag blir så lycklig när jag ser hur avslappnad han är. Han ignorerar dom när dom blir för jobbiga och högljudda och går undan när dom blir för klängiga. Men för det mesta "härdar han ut". Felicia matade honom med sked under eftermiddagsfikat, då var han nog i sjunde himlen. Och Felicia med- en levande docka! Hon bad att få mer cheesecake, men där satte faster ner foten. Nu fick det vara bra! sa faster och kände sig som en 45åring. Hujedamej, ska jag börja med sånt nu också? "Nu är det så och då är det så", "nu får det vara bra!" är ju faktiskt bland det mest vuxna man kan säga till några ungar.



Ja, hon hade ju varit ett ämne för agility om hon bara hade haft lite bättre allmänlydnad... Eller...., blev det för nördigt nu kanske? ;)

Sen blev det målning av huset!

Omkörning i blåbärsriset

Jaha, så var det dags nu igen. Nu är dom här. Blåbärsplockarna. Blåbärsplockarna är för det mesta folk som inte går ut i skogen mer än en gång per år. Detta för att plocka blåbär. Blåbär är små underbara bär som växer i princip överallt i skogen. Men tyvärr är blåbärsplockare fega kräk. Eftersom dom bara går ut denna enda gången per år så vågar dom nämligen inte lämna stigen. Inte vill man riskera att gå vilse? Eller ännu värre, få för mycket motion!? Därför håller de sej som regel max 2 meter från en promenadväg och står där och känner sig jäkligt hurtiga. Dom väljer oftast den mest "trafikerade" promenadstigen i hela skogen. Helst befinner dom sej också bakom den mest krökta svängen, så att du aldrig nånsin kan ana att någon skulle stå där med ändan i vädret.

Självklart har dom ju med sej familjens understimulerade, smällfeta jycke. "Fido ska ju så klart också få komma ut och plocka blåbär". Blåbärsplockaren går där i godan ro, dubbelvikt över blåbärsriset med all fokus på sin makalöst skogsmulliga aktivitet. Inte en tanke på att det kan tänkas finnas andra människor i skogen. Som exempelvis jag och Goliat, på våran morgonpromenad.



Så hamnade vi idag på morgonen självklart bakom en blåbärsplockare med övergödd westie i släptåg. Eller, släptåg är fel ord, eftersom den stackars lille jycken var lös. Jag försökte ropa på plockaren, men blåbärsplockaren tycktes som att hon dessutom hade ipod i öronen och därför inte hörde mina alltmer irriterade rop. Hunden verkade stendöv, för den traskade på i ett deprimerande långsamt tempo. Men det är ju inte konstigt att den inte kunde gå, magen släpade ju nästan i marken.

Så fick jag och Goliat igla efter den här feta westien i cirka femton minuter tills blåbärsplockaren spärrade upp ögonen i ren förskräckelse när hon fick syn på mig. Hon drog skyndsamt ur lurarna ur öronen och hoppade på sin hund i vild panik. "Är det en hane eller tik!? För min är hanhundsaggressiv!!" ropade hon till mig. Först då behagade den feta hunden att vända på huvudet och fick då syn på Goliat. Helt plötsligt blåste den upp sig som en hoppborg. Ögonen hotade att ploppa ur skallen på den om jag inte minns helt fel.

HANHUNDSAGGRESSIV.
Är det normalt att plocka blåbär med musik i öronen och släppa sin hanhundsaggressiva hund i en skog där det är mer vanligt än ovanligt att människor promenerar?

Det jag egentligen vill ha sagt med detta inlägg är att SNÄLLA ni som ska ut och plocka blåbär. Låt hunden stanna hemma, eller bind åtminstone fast den i ett träd. Man har sällan speciellt bra koll på hunden när man är ute och letar svamp eller blåbär och det är inte skoj för varken andra skogspromenerare eller för djuren i skogen att stöta på en lös hund.

Nu ska jag och Goliat åka till min bror. Jag återkommer senare med bilder!

tisdag, juli 20, 2010

Borås sjukhus

Idag fick jag göra ett hastigt studiebesök på Ögonkliniken på Borås sjukhus. Mattias hade nämligen svingat runt i en stolpe och lyckats rispa upp hela hornhinnan på något vasst. Han ringde från vårdcentralen och meddelade att det var brådskande, så jag fick stiga upp från min djupa skönhetssömn för att köra honom. Ja, han förklarade mycket utförligt vad som hade hänt, tyvärr är jag ju teknisk dyslektiker så jag förstod bara, mitt bland alla fackliga termer, att det hade att göra med något vasst som kommit farande genom luften. Enligt vårdcentralens läkare var Mattias "tämligen frisk". Nu får han ha lapp för ögat, ögondroppsbehandling och jag är hädanefter chaufför i den här familjen! Äntligen lite makt ! Dessutom kvider han och säger att han får vätskebrist av att grina så mycket och att han vill ha glass. Jag säger då det.

måndag, juli 19, 2010

Pajätande i goda vänners lag

Look alike?

Både jag och Hanna är alldeles fenomenala på att plåga våra djur
 Efter att ha försökt sova utan att lyckas fick jag be Mattias köpa en massa piller som jag stoppade i mig till frukost. Jag har jobbat mycket den här månaden, egentligen alldeles för mycket. Det känns som att jag har en stor, tung ryggsäck på ryggen konstant. Jag får knarka piller inatt och vila upp mig ordentligt nu i veckan.

Zipper börjar bli gråhårig! Foto: Hanna Nyvaller
Jag bjöd in mig själv till Nyvallers på lite trevlig middag och sen for jag och Hanna iväg med våra hundar till Herrljunga Brukshundsklubb för lite träning. Det kändes precis som "förr", bara vi fyra. Vi ställde upp rutan och körde hundarna med lite varierat resultat. Zipper springer ut bra men har inte någon vidare stadga i stanna-kommandot. Och Goliat, ja... vad ska jag säga. Han springer ut mest hela tiden. Han springer till rutan även när man försöker köra igenom det fria följet... Skitbra med sug ut till rutan, men nån måtta får det väl vara? Idag satt inkallning med ställandet som ett smäck! Det som däremot inte satt som ett smäck ens en procent var ingångarna. Men det var ju ingen nyhet. Det är bara det att jag har valt att förtränga det faktum att han har usla ingångar. Men idag blev jag påmind.

Vi kommenderade varandra lite i alla fall och Goliat var supertaggad! Det hänger på mig att inte göra svängarna varken för fort eller för långsamt. För fort så blir han yvig och för långsamt så släpar han.. Grrrr.

Nu ska jag jobba! Hepp!


söndag, juli 18, 2010

Min morsa kan det här med frallor!

Idag har Mario (min bil) fått sig sin första dusch i min ägo. Jag putsade den självklart med citronsåpa. Därför att jag älskar citronsåpa. Goliat och Hanna fick sig också en dusch, för ingen går säker när jag håller i högtryckstvätten! Annars går dagarna här i Herrljunga i en skapligt uttråkande vardagslunk. Mattias ser jag inte röken av, för han jobbar den halvan på dygnet när jag är hemma. Men jag smider i hemlighet planer för dom lediga dagarna. Den här sommaren ska inte gå till spillo, över min döda kropp säger jag bara!!

Kvalitetstest obligatoriskt!
Ja, jag vet att detta är en hundblogg. Men hur kul är det för er om jag vareviga dag berättar om våra misslyckade försök att träna inkallning med ställande? Istället tänkte jag berätta att jag idag bakade mammas frallor. Jag har bakat en del bröd av olika slag, men sablar i en låda alltså. Ni bara måste göra dom här frallorna! Maken till smidiga och goda bröd finns faktiskt inte.

Här får ni receptet:

50 gram smör, kanske lite mer
3 paket jäst, jag körde torrjäst men ni som ska hålla på och vara sådär lyxiga och märkvärdiga kan ju ta färsk
3 tsk salt
3 tsk socker
12 dl vatten
Lagom med mjöl

Jag började med att smälta smöret i en stor kastrull. När det var smält hällde jag på vattnet och värmde till lite varmare än fingertemperatur, men det är inte så himla kinkigt med temperaturen säger min mamma. Medan jag väntade på att det skulle få litevarmareänfingertemperatur så hävde jag ihop jäst, socker, salt och en sjutusandes massa mjöl i en bunke och rörde ihop detta. Sen när jag tyckte att degspadet var lagomt så hävde jag över det och stod och blandade tills armen nästan gick av. Men ni som är sådär vuxna och sådär har säkert en assistent (jag brukar också ha en assistent, men han var visst och jobbade). Det är när ni tycker att det ser ut som att det börjar släppa i kanterna som ni kan ta ur det ur bunken och knåda i mer mjöl. Degen ska bli smidig, men om du tar för mycket mjöl blir den helt stabbig och sådär äcklig. Så hellre för kladdigt är mitt motto.

Sådär. Nu är degen färdig.
Goliat är skeptisk när jag bakar så mjölet yr
Baka ut brödet direkt (jag vet, det är här det här receptet blir så fantastiskt. Ingen jäsning mellan deg och bulle-stadiet!) till runda bullar. En hel sats ska bli ungefär 32 bullar säger min mamma. Och vi ska nog lita på henne, för hon har gjort frallor efter det här receptet sen jag föddes. Och jag är 24 år, så det är ju verkligen sjukt länge. Sen låter du dina utbakade bullar jäsa utan bakduk i 30 minuter.
Sen skjuts in i 225 grader 10-15 minuter och sen är dom färdiga att smaskas upp!


Jag skämtar inte.
Det här måste vara det bästa brödreceptet genom tiderna. Prova!

Förresten hittade jag 5 blodsugare på Goliat vid en närmare genomsökning. En vecka kvar till lön. Så jag ber snällt en bön om att alla Borreliassmittade fästingar ska hålla sig borta från min hund. Jag har verkligen inte råd med några sjuklingar.

lördag, juli 17, 2010

Möte med vargar!


Tuva och Bella

Hanna med en av varghundsbebisarna

Mattias har jouren i helgen så därför är jag hundlös, Goliat är med Mattias på jobbet då nämligen. Då passade det ju alldeles utmärkt att jag och Hanna drog iväg till Grästorp för att hälsa på Ann och hennes hundar. Ann och hennes sambo har uppfödning av flatar och irländska varghundar och jag ville bekanta mig med henne och hennes hundar lite för att skapa kontakter inför framtiden. På sin gård har dom 4 varghundsvalpar som är 4 månader gamla. Dom har även en vuxen tik. Jag, som aldrig förut har fått vara nära dessa mäktiga djur, kunde inte annat än bli stormförälskad. Vilken otrolig ras! Så otroligt fina och trevliga. Flatarna var ju också väldigt trevliga, hihi.

Vi hann med att tjöta en hel del, fika och klappa hundarna.

Väl hemma igen gjorde Goliat en grundlig undersökning av varje centimeter av mina byxor och skor. Vem har min matte träffat? verkade han fundera på. Nästa gång får han nog följa med, för då kan det tänkas bli lite träning kanske?



Ann med två bebisar

Ann tränade lite på gräsmattan

"Matte, du är min idol"

Hanna var inte så där jättesugen på att pussas....

fredag, juli 16, 2010

Renovering av sovrummet

Ja, idag påbörjades renoveringen av Mattias sovrum. Den som inte förstår varför ska här få ett litet smakprov. Det är alltså tre väggar i rummet som är lite ljusgråblå och så en vägg som är ljuslila. Det som är mest intressant är att inredningsdesignern som varit i farten här har målat den ljuslila färgen en bit in på varje vägg. Varför då, kan man fråga sej. Den frågan har jag ställt mig själv vareviga gång jag entrat det här rummet. En annan fråga vi har ställt oss är vad man kan ha satt upp på väggarna som krävt ungefär 20 skruvar i varje vägg.

Men imorgon är det slut på dessa hemska frågeställningar som hållit oss vakna om nätterna!
För imorgon blir det äggskal för hela slanten!


Jag agerar i och för sig mer arbetsledare.. eller observatör?


Det är ju egentligen Mattias som får göra allt...

Orraholmsdag

Av någon anledning tycker jag detta är så vackert...

Visst ser det ut som en Bregottreklam nästan?
(Bregott extrasaltat är det bästa bordssmöret! Bara så att alla vet!)

Goliat gör cirkuskonster i vattnet

... men det finns alltid lite tid över för att posera för kameran!

En vacker bollblomma