Blogg-torka, som det heter på blogg-språk...

Efter en galen vecka i skolan ser jag äntligen en liten ljusning vid horisonten! Veckan har varit turbulent med examination, tenta i läkemedelsberäkning, hemtenta och duggaplugg. Mitt i allt detta har jag en hund att aktivera och detta har vi gjort genom att traska runtrunt på garnisonen, allt för att störa gallfebern på militärerna. Så effektiva har vi tydligen varit att det, enligt rykten, beslutats att det ska sättas upp staket på fältet! SURGUBBAR säger jag bara! Lite civilister behövs för att lätta upp stämningen på det där dystra bygget.
(Förutom att förstöra militärernas lilla illusion att dom lever i krig och inte i Skövde så har vi också hunnit träna lite rutan och apportering. Goliat är dessvärre inne i en slicka-kiss-fläcks-period så det har väl inte varit så effektivt som man kunde ha önskat)

En smärre katastrof inträffade i tisdags, internetförlust, vilket innebar total social isolering och existentiell kris då grannen valt att stänga ner sin välgörenhet. Numera snyltar jag istället på Elins internet då hon hade ett mobilt bredband liggande. Tack!

På söndag ska jag och Fatima åka ut och gå spår som en arbetskamrat till henne har lagt åt hundarna. Det ska bli riktigt skoj att få viltspåra igen, framförallt nu inför anlagsprovet då det är lite smått nervöst med lintekniken som ju inte är den allra bästa.. :S Annars ska resten av helgen avnjutas i min väns sällskap och jag ska verkligen njuta av varenda sekund.

Så klantigt!!!!

Jaha. Då har min slarvighet till slut straffat mig.
Jag har examination imorgon och prov nästa vecka och kan inte hitta boken jag måste ha för att klara dessa två moment av min utbildning.
Så nu får jag snällt gå till akademibokhandeln och köpa en ny bok för den blygsamma summan 550 kronor, allt tack vare att jag aldrig har någon ordning på mina saker.
Jag kan ha glömt boken vart som helst. På tåget, på en buss, på en bänk i parken, i skolan, hemma hos någon som jag har varit hos. Den kan lika gärna ligga i någon låda här hemma, för jag är så usel på att leta efter saker så jag har förmodligen inte letat överallt trots att jag, enligt mig själv, har "vänt upp och ned på heeeeela lägenheten".
Åh, jag bara orkar inte med den här dagen just nu...

Veckans show, haha

Ja, jag kom precis in från en jätteregnig promenad runt garnisonen och tänkte träna lite apportering. Därav klädseln (ja, dom jag hade på mig blev blöta och kvar blev understället. Mycket moderiktigt, jag vet).

Så här långt har vi kommit med apporteringen! Vi tränar att han ska hämta apporten och lämna den till mig utan att tafsa med tassen innan han greppar.
Parallellt med detta tränar vi också att han ska ta apporten och sen sätta sig med den i munnen. Detta har han inte förstått tidigare, men det har verkligen lossnat och nu känns det som att vi äntligen är på väg mot något som kan tänkas likna ett godkänt apporterande.

Det är iofs tur att det är långt kvar till maj.. (som jag har satt som preliminär månad för debut i LK2:an).

Tilläggas bör också att Mattias har kläder på sig ;) Så ni inte behöver fundera på det.

För övrigt fick jag ett mycket välkommet mail ifrån en av Goliats valpars matte. Johanna heter hon och har just hämtat hem Goliats dotter, som hon kallar för Mira!

Goliats dotter Mira, visst är hon lik sin pappa?
Huvudet är ju precis Goliat, likaså pigmentet och storleken på bläsen.
Det ska bli så skoj att få följa hennes utveckling!
Matte Johanna ska träna lydnad och spår med henne, så hon kommer att följa i pappas fotspår minsann :)

Varning för ett långt inlägg...

"I det gråa november, minns det ljuva september"
Okej, nu är det ju inte riktigt november än.. men vart har den där underbart soliga hösten med alla fantastiska färger tagit vägen? Kvar är det bara vattenpölar, fallna löv och ett och annat rönnbär..

En blöt och nöjd liten Goliat som får springa fritt i Mullhytte-skogarna!
Han bryr sig minsann inte det minsta om att mattes skor blir blöta!

Mitt lilla statement häromdagen att jag inte är en arg människa får jag väl dra tillbaka efter dagens tågresa. Jag och Goliat gjorde en liten snabbvisit hos min mamma för att ägna hela fredagen åt agilityträning på Laxå Brukshundsklubb (tack Jenny och Vickan för det trevliga sällskapet!) Jag och Goliat är ganska väluppfostrade tågresenärer får jag väl lov att påstå, förutom när det kommer en stor hanhund i närheten. Därför brukar jag, när jag får chansen, fråga konduktören INNAN jag går på tåget vart det är lämpligast för oss att sitta. Det brukar nämligen ofta finnas minst två hundkupéer och då väljer jag ju gärna den som det inte ligger stora, gläfsande rottisar i.

Så gjorde jag även denna dag, det var bara det att jag fick ett snäsigt svar att "det vet väl inte jag, men om du går på så gör det väl uppenbarligen det". Tonen var allt annat än trevlig, och jag ilsknade väl till när jag gick på tåget.

Väl inne i kupén upptäckte jag att den enda platsen som var ledig var den längst in, hela golvet var dessutom täckt med stora resväskor. Jag vände i dörren, rusade ut till konduktören igen och frågade om det fanns möjlighet att jag hann springa till nästa kupé?
"Nej, det har vi VERKLIGEN inte tid med! Det förstår du väl att du inte kan fördröja hela tåget, det finns faktiskt folk med som ska BYTA TÅG och vi är redan försenade tio minuter!!"

... Ehm, någon som vaknat på fel sida? Jag gick i alla fall in och satte mig vid bagageutrymmet (där dom i kupén kanske kunde ha ställt sitt bagage så att jag slapp sitta där väskorna ska stå?) och konduktören kom förbi igen och drog även denna gång upp att tåget var försenat och att det faktiskt minsann var väldigt stressigt för honom just nu. Fine, jag förstår att det är jobbigt att ha ett helt tåg att se efter och att folk som segar sig på tåget bara gör saken värre. Men man kan ju fortfarande vara trevlig när man valt att arbeta som tågkonduktör. Förseningar borde dessutom vara del av deras arbetsdag, jag har åkt mycket tåg i mina dagar och det är ju förvånande dom gångerna tåget faktiskt kommer när det ska.
Helt enligt den utbildning jag går för tillfället vill jag faktiskt påstå att denna man verkligen inte såg till min livsvärld.

Nu ska jag äta tacopaj och tvätta. Imorgon ska jag och Goliat till hundklubben!
Vi ska planera för en spök-promenad som går av stapeln den 29 oktober kl. 18.30.
Kom och var med vetja!

Välkommen hem älskling!

Så här glad blir jag av min jacka!

Som sagt.. superduperglad.

Idag har jag och Goliat bara varit ute och traskat, i min nya, fina skaljacka.

Imorgon blir en mer hundig dag. Då ska vi nämligen åka till Laxå och träna agility, lydnad och så blir det säkert lite bus med brudarna. Jag får snart ett total breakdown på min hemtenta, men nu har jag faktiskt skissat ihop hela skiten. Nu ska den bara finputsas, lite mer referenser ska mosas in och så ska jag vara nöjd sen. Då får vi gå på mattetenta-plugg inför nästa fredag, examinationsplugg inför tisdag och så lite duggaplugg inför nästa måndag när jag har nästa dugga. Glömde jag nämna att vi har en fet patofysilogitenta i januari som jag inte har hunnit börja läsa till? Och fler examinationer? Det är så man blir yr.Nu har min vintermössa hittat ut från garderoben! Jag älskar vinterkläder!

Idag har träningen med apportbocken fortsatt, han har satt sig ner jättefint med apportbocken i munnen hela kvällen. Dessutom kan han snart backa vid min sida! Min fina kille!"Snälla matte, får jag hoppa upp i soffan?"

Dagens nyheter

Jag anser inte själv att jag är en arg människa. Jag har kort stubin, men den där brinnande ilskan som man ofta kunde uppleva i tonåren har sakta svalnat och kvar finns ett fragment av mitt forna, rödhåriga temperament.
Men på dagens eftermiddagspromenad blev jag riktigt förbannad, rent ut sagt. Goliat blev nämligen nästan överkörd av en ful, galen cyklist. Jag borde ha sprungit efter honom och kastat en hundbajs i huvudet på honom, tyvärr var han för snabb och jag hade ingen hundbajs att tillgå.
Jag får fortsätta med min hemtenta, men tänker sammanfatta dagen med en liten lista:

Dåliga saker med onsdagen den 21 oktober 2009:
*Cyklist-traumat
*Hemtentan som blir min död
*Om inte hemtentan dödar mig så gör förkylningshostan det...

Bra saker med onsdagen den 21 oktober 2009:
*Äntligen är Goliat anmäld till anlagsprovet! 19 november får han visa sina spårtalanger för en domare här ifrån Skövde. Tack Fatima att jag får dela denna erfarenhet med dig!
*Goliat gjorde två jättefina upplet på eftermiddagen, EFTER cykelincidenten, skönt att han kom över det så fort!
*Jag har två chokladkakor i kylskåpet
*Jag ska åka hem en sväng på fredag!

Lydnadsträning i skymningen

Vad mörkt det börjar bli om kvällarna!? Jag och Goliat gick i alla fall nyss ut en sväng i full reflexmundering och traskade den tio minuter långa vägen bort till våran lilla träningsfläck. Den ligger ganska avskilt, men fortfarande med hyfsat mycket störning i form av cyklister och fotgängare. Perfekt tycker jag, som inte vill ha det för lugnt när jag tränar.

Idag fokuserade vi på rutan och att kunna sätta sig med apporten i munnen.
Rut-träningen gick lysande. Idag körde jag med godisskål och jag skickade honom från olika avstånd och varierat med godis/inte godis, han skötte sig lysande, hade otroligt bra fart ut och stannade så fint bredvid skålen tills matte kom och belönade med den älskade pipleksaken.
Jag tror dock inte att han förstår om jag skulle plocka bort godisskålen. Menmen. Vi tränar på.

Apporten gick också fint. Jag har fått tips av Jessicah att höja händerna samtidigt som jag säger sitt. Det funkade! Först försökte han visserligen att hoppa på mig med apporten i munnen. Men sen satte han sig faktiskt och höll fortfarande i den, hurra!

Om jag bara kan befästa detta så kan vi börja sätta ihop det så det lite mer liknar det färdiga momentet. Nästa steg är att lägga apporten mellan honom och mig, säga apport och sedan att han ska sätta sig framför och lämna den till mig. Hundträning är så härligt när det känns som man trampar i kvicksand..

Promenadig dag och tankar kring skott

Goliat och lilla söta Mira, bilden tagen för ett par veckor sedan...
Inte riktigt lika fint väder idag dock...

Tråkigt väder idag. Ändå har jag redan, trots att klockan i skrivandes stund bara är halv ett på dagen, varit ute i nästan två timmar. Mina Merrel är helt genomsura, det är så man kan vrida ur dom. Jag fick trevligt sällskap på min andra runda för dagen, Fatima med familj (med andra ord vovvarna Siri och Vicki samt bonusvovven field spanieln Lukas) kom hit för en gemensam liten runda i blötan.

Lukas är skottberörd så han blev märkbart påverkad av militärernas skjutövningar. Varken jag eller Goliat reflekterade över att det var skott förrän Fatima sa det. Tänk vad avtrubbad man blir av att bo bredvid en skjutbana! Goliat blinkar inte ens, vilken tur jag har haft som fick lägenhet just här! Att ha en hund som inte reagerar på skott, smällare och åska är verkligen en välsignelse från ovan. Jag, som ju är av en ganska nervös natur (detta skriver säkert Mattias under på om han får chansen), hade nog bara förvärrat rädslan om jag fått problem med just detta. Som ju är så vardagligt men ändå så otroligt svårt att få bukt med.

Fatima skulle i alla fall försöka ringa viltspårsdomaren idag, kanske blir det ett anlagsprov innan vintern är här? Jag håller tummarna! Det hade varit otroligt kul att få det gjort, då har jag nog uppnått alla mina mål för 2009, och mer därtill!

Nu ska jag ta itu med hemtentan vi fick igår. Jag känner att min livslust sakta sugs ur mig, bara jag tittar på uppgiften känner jag hur en obehagskänsla sprids i kroppen och egentligen skulle jag bara vilja skriva ut tentan och spy på den. Nej, nu var jag kanske lite omogen? Nåväl, jag har ju inte fyllt 25 ännu. Det är då man blir vuxen. Har jag hört.

Underbar helg !

Den här helgen har, trots envis förkylningshosta hela nätterna, varit den bästa på hur länge som helst. Veckan som ligger framför mig känns så lätt, så lätt. Jag svävar på små moln efter Goliats prestation i lördags och att Mattias har varit här hela helgen och vi har haft jättekul gör ju inte det hela sämre. Jag har verkligen fått sug nu efter att ta det sista första priset för LPI innan året är slut och har redan bokat in två tävlingar.
Jag vet inte vad jag vill med det här inlägget. Jag är bara så glad, så glad. Nu blir det lite läkemedelsberäkning, hundpromenad och så iväg till skolan. Underbar måndag detta, tycker ni inte? :D

Superdag på Götene BK!

Goliat med sin något överdimensionerade prispokal :D

Billinge BK tog verkligen hem det idag vill jag lova! Vann gjorde Jenny med Tindra, 190 poäng, Anna-Lena och Asta med 181,5 poäng och 2:a placering och så Cecilia och Goliat :) med 172 poäng och en tredje placering!

För första gången inför starten kände jag att jag hade bra kontakt med min hund. Han var supertaggad, inte alls så blockerad som jag upplevt honom de tidigare starterna. Sen att han var lite loj i linförigheten och att han släppte apporten är petitesser i jämförelse. Han höll ihop så fint och gjorde verkligen sitt bästa, mellan momenten hade han också fin kontakt och lyssnade bra!

Japp, jag har en PMS-hund. Som uppenbarligen presterar bra på tävling. Jag får börja bli bättre på att inte röra överkroppen vid ingångarna bara, jag fick skäll av min lydnadstränare ;) Men vi ska bli bättre. Vilken helomvändning mot i förrgår när jag kände att jag lika gärna kunde lägga ned. Ner som en pannkaka och upp som en sol? (Titta på hela programmet genom att trycka på länken längst ner i detta inlägg.)

Väldiga bekymmer med att komma iordning inför fotograferingen ;)

Från vänster: Anna-Lena och Asta, Jenny och Tindra, jag och Goliat och så Boel och Isa som tävlade klass 2 och också med placering! Grattis allihopa!

Platsliggande: 8 sätter sig tidigt
Tandvisning: 10
Linförighet: 7 snett sitt, nosar
Läggande: 10
Inkallande: 10
Ställande: 9 steg
Apportering: 6 tar tidigt, släpper
Hopp över hinder: 9
Helhetsintryck: 9

Mattias var med som hejarklack och filmade mitt lydnadsprogram. Tyvärr glömde jag meddela att bildkvaliteten på kameran var inställd på sämsta möjliga, så därav kvaliteten på filmen.

Det jag spontant kan reflektera över när jag ser filmen är ju så klart min brutalt dk:iga överkropp.. Tråkigt på så många poäng på hoppet, men jag vågade inte riktigt lita på att att han kom in till sidan alls (pga träningen i förrgår).
Överlag tycker jag han ser pigg och nöjd ut! Han tänkte springa rakt ut i publiken på slutet, därav min smått panikslagna tillrättavisning vid hans glädjeskutt ;)

Goliat ser mer ut som ett dött djur än ett sovande?

Idag har jag och Goliat haft besök av några som eventuellt har tänkt köpa en av hans valpar.
Det ska bli spännande att se vad de bestämmer sig för! Dom blev nog mer avskräckta av mig och mitt nervösprat än av rasen i sig, hehe. Men ja, jag hoppas att jag lyckades ge en rättvis bild- både positiva och negativa sidor- och att dom blir nöjda, vilken hund dom än väljer.

Ikväll ska jag och Mattias gå och se "Flickan som lekte med elden". Det var ett tag sen jag var på bio så det ska bli riktigt mysigt faktiskt.

Goliat, nöjd och trött efter förmiddagens promenad
Han älskar verkligen sin nya korg :)

En annan rolig sak är att jag snart är färdig med strumptricket :) Han har dock fortfarande bekymmer med att få av den när den sitter helt på (hälen blir liksom i vägen). Kanske har jag en onormalt stor häl? Varken Kittie, Zipper eller Limbo tycks ju ha några problem med att dra av en strumpa?

Nästa trick jag har tänkt lära honom blir nog "Vad tycker vi om att husse snusar?" och då ska han ta snusdosan och kasta den i soptunnan. Jag fick lite inspiration av en kvarlämnad, tom snusdosa som jag hittade bakom soffan när jag städade här igår.
Vi får se om det går att klicka in ;)

Kvinnosynen i Sverige har ju inte förbättrats speciellt sen 1950, det är ju ett som är säkert.

Idag är jag arg.
Jag är arg för Skövde är bombarderat med glassplitter. Är det så i alla städer, eller är det bara här i Skövde som folk har som vardagsnöje att slänga glasflaskor som krossas mot trottoaren? Det är rena rama minfältet att gå ut. Jag har förvandlats till en hök. En glas-hök. Ändå spatserade jag och Goliat rakt igenom ännu ett glashav på våran lunchpromenad. Nu kanske du placerar mig i ett slags miljöaktivistfack? Jag skiter väl i miljön, jag tänker på min hunds tassar! Skärp er Skövde-bor.

Saker som gör mig glad!

Jag brukar aldrig köpa lotter.
Det är inte lönt, för jag vinner aldrig nånting och har inte direkt bra tur heller (okej, nu låter jag väldigt pessimistisk, men det är verkligen så!)
Men så igår så tänkte jag att jag skulle chansa på en jacka jag hittade på tradera.com.
En alldeles ny, oanvänd Fjällräven-jacka (nypris över 3000 kronor). Jag satt och väntade som en hök, tryckte på uppdateraknappen precis hela tiden. En minut innan auktionen gick ut så la jag ett bud, och VANN! Jag vann jackan, och gissa vad jag fick den för? 600 KRONOR! Det är helt sjukt, jag kan fortfarande inte tro att det är sant! (Jag tror det iofs inte förrän jag har jackan här hos mig)

Så ja, jag är superglad just nu :)

Foderleverans!

Alldeles nyss plingade det på dörren och när jag öppnade stod där så min och Goliats första säck med Standardt. Jag beställde säcken i fredags, snacka om snabb leverans! Jag är helt såld ska ni veta. Så här stor är skillnaden bara på utseendet på Royal Canin Medium Adult och Standardt Original:RC till vänster och det nya fodret, Standardt, till höger

Goliat tycker att fodret är helmumsigt och står och sniffar på säcken mest hela tiden!

Jag tror iofs han hade gjort det om det stod en stor säck med frolic också, så det är väl inte direkt något mått att gå efter i fråga om vilket foder man ska ge sin hund. Jag själv är redan såld bara av deras fina, vita och rena foderpåse ^^

Heldag på rally-lydnadstävling

"Jag vet inte vem du är, men jag vill helst döda dig!"

Fatima med hennes flickor Siri och Vickan var med, också som hejarklack!

Mona pockar på uppmärksamhet, och då måste man ju faktiskt lyssna?

Idag följde jag med mina vänner Fatima och Mona till Borås för att heja på Mona när hon deltog i en rallylydnadstävling där. Dagen har varit helt underbart trevlig!! Jag hade på mig alldeles lagom med kläder så jag har inte behövt frysa, vi har tränat lite lydnad på parkeringen bland alla "störande" hundar runt omkring med utmärkt resultat (Goliat kampade som tusan med sin nya knut, tack Vickan!). Väl hemma är Goliat sådär gosigt jättetrött och har tuppat av här på sin filt på soffan, mm, jag älskar nöjdutmattade hundar!

Ett stort GRATTIS vill jag så klart sända till min kära Mona som placerade sig på 4:e plats i nybörjarklassen med hela 91 poäng, trots att hon var så "närke-aktig" efter tävlingen, hihiih! Du är så duktig, du förtjänade verkligen detta! Njut nu så länge det går och blicka sedan framåt. Nästa gång blir det lite mindre snus!

Lexy poserar så snällt framför kameran

Vi fick även förmånen att träffa en bekant från internet- Collin och hans matte Susanne. Jättekul att ses "i verkligheten" och ett stort grattis till erat godkända lopp!

En huvudstudie med inte helt lyckad bakgrund på vackra Collin

.... som sagt inte den snyggaste bakgrunden. Collin har på den här bilden den klassiska spännis- kooikerhondje-svansen ;)

Ja, som sagt var dagen otroligt givande! Ibland är det skönt att få följa med på tävling och bara agera publik och hejarklack. Att få slippa nervositet och ångest och istället få avnjuta den trevliga sidan av hundtävlingsdagarna. Nämligen underbart sällskap, prat om hundar, billiga köttbullemackor, duktiga ekipage samt kopiösa, groteska mängder med kakor och kaffe, hehe.

Det är lika strålande fint väder idag med och nu är äntligen hantverkarna färdiga i min trappuppgång! Det har stått så mycket bröte i trapphuset att man nästan får torgskräck nu när dom städat undan allting. Tänk vilken bra miljöträning Goliat har fått dom här veckorna när det har sprungit folk och skrikit i trapphuset precis hela dagarna! Förut kunde han reagera om någon var lite för högljudd därute, nu öppnar han inte ens ögonen trots att det plingar på grannens dörrklockan stup i ett, folk skriker "PETER! HÖHÖHÖHÖ!" och det borras och hamras och slamras.

Igår beställde jag från www.foderbilen.se för första gången. Jag har bestämt mig för att byta foder till Goliat och har valt att prova hur han fungerar på Standardt. Jag har fått blandade budskap om detta foder, men tycker ändå det är värt att prova då jag gärna stödjer svensktillverkade foder samt tycker att innehållsförteckningen verkar lovande. Jag gillar även att det luktar så "rent" (Royal Canin som han äter nu luktar verkligen hundmat i hela lägenheten, urk!). Tänka sig att det bara kostar 19 kronor att få säcken hemkörd! Jag fick även meddelande att leveransen är på väg nu på morgonen, jag skickade beställningen igår kväll. Jag kommer aldrig mer att krångla med att hitta återförsäljare, nu när jag har upptäckt foderbilen! Hur grymt som helst.

Tjej-tjusaren Goliat jagar fyra papillon-brudar ;)
Bilden tagen i början av veckan

Nu ska jag återigen dyka ner med näsan i patofysiologiboken. Tänka sig vad spännande struma kan vara!

Loppisfynd!

Var bara tvungen att visa mina fina téburkar som jag fann på loppiset i eftermiddags för endast 5 kronor! Åh, sånt kan göra en glad resten av kvällen!

Annars så håller jag på att utbilda Goliat till min personliga assistent, hihihi

Goliat, "service-hunden", del 1

Välkommen du gula värld!

Skövde har verkligen sina vackra sidor....

Men allt vackert sällskapar alltid med allt fult...

Tänk vad skönt om man var som Goliat som inte bryr sig vare sig om det är fult eller fint,
bara det finns något att nosa på...

Pippi Långstrump-halsduken får såklart också följa med ut på höstliga promenader
Bara för att jag älskar vackra saker

Goliat poserar framför Våmbs utsiktsplats
Tänk vilken tur att jag har en så vacker hund att titta på varje dag :)

Viltspår i storm

Idag har jag och Sofia lagt spår för hela slanten. Vi la spår till fem hundar och knatade runt i skogen i över 40 minuter. Fju!

Spåren fick ligga i 4 timmar innan vi gick dom och efter stormen som varit var jag osäker på hur Goliat skulle lura ut spåret jag lagt. Det var minst 400 meter långt (kändes dock mycket längre i den svåra terrängen) och hade gott om vinklar, några ofrivilligt lagda återgångar och bloduppehåll.
Han skötte sig strålande! Enda nackdelen är väl att han spårar så otroligt fort, men säker är han och gick förvånansvärt nära spårkärnan trots en vind som "hette duga".
Det känns ju nästan löjligt att inte ha fått anlagsprovet gjort när man har en hund som är redo för öppen klass (nu kanske jag överdriver, men det känns nästan så). Det enda kruxet är väl att han ibland inte har tid med spårslutet utan fortsätter att spåra personspår och liksom missar klöven. Detta ska vi jobba vidare med och nu ska vi absolut boka in en tid med en domare och få anlagsprovet överstökat- han är mer än redo!

Efter mycket god mat hemma hos Elisabeth och Ronny känner jag att jag avslutat min Mullhyttevistelse för denna gång och nu åker jag tillbaka till Skövde. Jag kommer sakna spårmarkerna i Mullhyttan och lär återvända inom en mycket snar framtid..

Jag blev så inspirerad...

... igår var en mycket händelserik dag i Goliats liv må ni tro!
Jag har ju börjat spåra personspår med honom mer seriöst, förra spåret gick dock jättedåligt.
Gårdagens spår fokuserade så ledes på att undersöka om han faktiskt kan spåra överhuvudtaget.
Jag lät mig inspireras av en tråd på ett hundforum som jag är medlem i och la ut spåret efter en "karta":
Jag hade dock bara en "markör" som låg i slutet och bestod av hans älskade mini-dummie. Jag lät spåret ligga i lite dryga 2 timmar och lånade sedan en spårsele av min kompis Sofia då min blivit kvar hemma i Skövde. Redan på väg upp mot elljusspåret, säkert 300 meter innan spåret började, hade Goliat förstått vad som var i görningen och börjat spåra. Jag tror inte det kommer bli några problem för honom att på egen hand hitta spårbörjan ^^ Däremot att sitta ner och lugnt låta sig selas på samt vänta på kommando innan man börjar spåra är ju inte hans starka sida. Han vill helst kasta sig ut i spåret och med svansen högt viftandes i sann kooikeranda ta sig an utmaningarna!
Goliat klarade spåret galant. Det är dock svårt att utvärdera spårandet eftersom jag inte hade en enda snitsel med mej ;) Lite korkat, och väl i skogen orkade jag inte gå hem och hämta. Men återgångarna och virrvarrena klarade han ut jättefint (där hade jag ju trampat runt två gånger och mindes vart det var nånstans).
Det är däremot svårt att säga hur noggrann han var i alla vinklar, sista vinkeln tog han som ett litet lokomotiv med nosen nära backen och i en riktigt rät vinkel. Han blev superlycklig när han hittade sin dummie också och kom så fint med den till mig :)

Idag blir det förhoppningsvis viltspår och lite tårtkalas, sen bär det åter av till Skövde stad igen.
Spåra på mina vänner! Det är så himla skoj!

Skrytblogg på en måndag

Utflykt vid Trollskarlsklint.
Åh, vad jag älskar Närke..

Kom precis in efter morgonpromenaden med Goliat. Jag hade av en händelse med mig våra små dummies och gjorde först ett litet närsök, som han löste lysande. Vilken fart han har med grejerna när han kommer in! Jag förstår inte var detta kommer av!
Jag gick vidare på promenaden, glad i hågen och provade så ett lite längre dummie-sök där jag kastade dummysarna åt varsitt håll med ganska långt avstånd från Goliat och med ganska brett mellan dummisarna. När jag skickade ut honom sprang han som en pil och sökte med sån intensitet att det inte gick att gå miste på att han tyckte det var det roligaste som fanns! Han hittade bägge föremålen jättefort och jag har nu bestämt mig för att avancera vidare med detta, han fullkomligt älskar att leta grejer!

Det är efter såna här morgonpromenader som man kan sätta sig med morgonkaffet framför medicinboken med ett leende på läpparna. Hur kass tentan än går har jag i alla fall en hund som älskar att leta dummies.Goliat simmade frivilligt :)

Uj, vad jag gillar er!
(Sofia och Aaron)

Hurtbullarna!

Idag har jag och Goliat minsann varit ute på tre riktigt långa rundor, med olika aktiviteter på varje promenad.

Vi inledde med en trevlig morgonpromenad tillsammans med Victoria, Sofia och deras alla hundar. Sen blev det kaffe och en trevlig pratstund innan jag och Goliat hängde med på Victorias andra runda med hunden som inte fått följa med på första turen (hon har 6 hundar, så det är himla körigt att få med alla på en gång). En mysig promenad på elljusspåret och sen hem och plugga lite matte.

Sen gick vi ut igen, nu tillsammans med Victoria och hennes lilla Dottie, en unghund med mycket energi och spring i benen. Vi påbörjade lite upplet, jag vallade en ruta och sen skickade jag ut Goliat att hämta två föremål. Han var så duktig! Letade på riktigt intensivt och avlämnade fint, utan att släppa föremålen för tidigt. Jag är mycket nöjd med dagens övning. Vi tränade även lite fritt följ och inkallning lite lagom oseriöst. Jag får skärpa mig, snart ska vi ju starta tävling igen...

Så var det då Dotties tur. Jag gick ut och visade att jag hade en leksak, släppte den sedan och sen fick Victoria släppa henne. Hon letade jättefint, men när hon hittade leksaken förstod hon inte riktigt vad vi ville att hon skulle göra med den. Kul att se att hon ändå sökte så målmedvetet efter leksaken och att hon tyckte det var skoj! Hon är ganska blyg för nya människor, men det gick jättebra att jag höll henne i halsbandet när Victoria gick ut och "gömde" leksaken och jag fick även känna igenom henne utan att hon tyckte det var speciellt otäckt. Hoppas nu att Vickan kan fortsätta träna på avlämning av leksaker och även leka en del med henne på egen hand, jag tror nog hon kommer att bli en ypperlig upplets-hund :D

Nu kommer snart Mattias hit, han ska förklara för mig hur man räknar matte.
Jag fattar nämligen inte sånt.
(Fyller på inläggen med bilder när jag kommer hem till Skövde!)

Jakt-mässa

Jag och Sofia packade in hundarna i bilen och for upp mitt i den djupaste Närke-skogen för att kika på vad jaktmässan hade att erbjuda. Vädret idag var väl sådär men mässan var riktigt givande!
Det var så klart bra att få komma ut på lite miljöträning, men just på denna lilla utflykt pågick det lerduvskytte, dessutom väldigt nära området man rörde sig vilket innebar ett konstant skjutande. Ingen tvekan på Goliats skottfasthet. Han är inte bara orädd för skott- han reagerar inte ens, blinkar knappt. Ibland kan man ju fundera på om han faktiskt är döv, att det inte bara är inbillning när han inte lyder? Hehe, nejdå.
Vi strosade i alla fall runt och kikade på alla saker som fanns att titta på (bland annat en man som skulpterade i trä med motorsåg!) och kom så fram till vildsvinssimulatorn. Det var väldigt mycket folk och ljud och skott och saker som hände så jag valde faktiskt att inte utsätta Goliat för den påfrestningen, efter att ha tittat på hur ett par andra hundar reagerade. Det var intressant att titta.

Goliat agerade dessutom terapihund för Sofias mellanpinscher som är lite nervös vid skott, det gick jättebra.

Ikväll ska jag glo på film och imorgon blir det viltspår! Åh, vad glad jag är att vara hemma!

Jag inledde min Mullhytte-vistelse med en timmes lång promenad med Sofia, Frodo och Aaron.
Frodo och Goliat är tyvärr inte bästa vänner, men jag blev så förvånad- och så klart väldigt glad!- när de helt ignorerade varandra och promenerade sida vid sida utan att gruffa.
Efter några timmar med att med hjälp av matte-boken tappa min vilja att leva gick vi åter ut en sväng, denna gången tillsammans med Victoria och hennes flock papillons (+ Pizzan som är dvärgpincher-korsning). Underbart väder att spendera dagen utomhus i!
Nu rotar jag i min lillasysters garderob efter något att ha på mig till kvällens galej.
Grymt skönt att ha hundvakt närhelst man känner för att fara ut och roa sig- både mamma och min andra lillasyster kommer att tillbringa kvällen framför teven.

Imorgon blir det jaktmässa och vildsvinssimulator, lerduvsskytte och hamburgeätande. Jag återkommer om detta. Ha en bra helg alla!