Mattes sjukling

Små sjuka bebisar får vara i mattes säng..

Natten har varit lugn. Sune ville ut en gång vid tre-tiden men det var falskt alarm- han ville bara kissa, rulla sig i snön för att sedan springa runt som en liten idiot. Jag stod och huttrade i skydd av husväggen, iförd endast leggings och en stor tröja (akututryckningsoutfit). Burr. Tack lille Sune, du är så omtänksam mot stackars matte.

Jag har i alla fall precis haft telefontid med Sunes veterinär, Ursula (världens bästa veterinär!). Hon blev glad att han inte hade varit dålig under natten och sa att jag ska börja ge honom lite burkmat, en matsked varannan timme. Om magen håller sig normal kan jag sedan öka på till normal mängd successivt och sedan blanda ut med torrmaten. Ursula berättade att hon allt mer frångår fastandet. Men om det inte stabiliserar sig under dagen kanske vi blir tvungna att ge honom mer dropp och låta honom fasta till imorgon. Stackars min lilla hund! Han är så mager nu, man kan känna ryggraden och benknotor överallt. Det går fort för små valpar att magra.

Förut, när jag skulle ut och rasta Goliat ville Sune inte följa med. Alla som vet hur stora problem jag har med ensamhetsträningen förstår ju kanske att han inte är frisk när han beter sig på det viset. Jag försökte locka honom, men han låg kvar i korgen, så då gick jag ut och gick runt huset med Goliat. När jag kom tillbaka satt Sune på golvet. Helt tyst. Det är så jobbigt att se honom sån här. Men jag antar att det bara är att härda ut. Snart dags för matsked nummer två av blötmaten han får nu.

Goliat tycker livet är rätt trist när lillebror är sjuk...