Dels pratade vi om innebörden, men även hur vi kan mäta en hunds förighet.Vi kikade på antalet gånger en hund tittar på sin förare, utan påverkan från förarens sida (dvs inga kommandon, inget lockande, utan helt neutral). Det var rätt spännande att se skillnaden på en grand danois mot en border collie!
Efter kursen var slut hämtade jag Sune hos Sofia. När han är hos henne sover han tydligen mest. Hon hade varit ute med honom vid 18-tiden och jag kom vid halv nio och då sov han fortfarande. Min fina kille, han är verkligen inget besvär att lämna bort till någon.
Väl hemma tog vi så klart en liten tur tillsammans. Faktiskt gick vi en sväng runt kvarteret. Han vände på sig och tittade på mig minst 20 gånger under denna lilla tur. Tänk vilken skillnad mot Goliat, som jag klickade spontan kontakt 2 gånger på en två timmars promenad en gång i somras. Självfallet tänker jag forma Sune och belöna all spontan kontakt tills jag får en sån där riktigt uppmärksam vovve som vet precis var jag befinner mig, i alla lägen. Men det känns inte som någon svår uppgift när han redan vänder sig om och söker ögonkontakt utan att jag ens har börjat påverka honom.
Idag är jag riktigt kär i min lilla valp vill jag lova.
2 kommentarer:
Kul att han är så duktig. Ayax tar vissa dagar en del spontankontakt, medan andra dagar är det dåligt. Tror att jag är dålig på att belöna spontankontakten också... Kanske ska köra lite test och kolla spontankontakten igen.. :P
Hej
Ja, det där med förighet är nog inget som finns hos kooikrar... Förutom hemma - då vill Alice ha uppmärksamhet precis hela tiden, men när man kommer ut så vill hon inte kännas vid att man finns ens...
Molle var nog däremot som Sune - ögonkontakt hela tiden och han gick aldrig många meter ifrån mig - oavsett hur sysselsatt han var med nosen... Den enda gången han inte tog ögonkontakt med mig var när han spårade för då följde han spåret till 120%... Nä, det får nog bli en tollare igen nästa gång...
Henke :)
Skicka en kommentar