Hallelujah-moment

Nu under kvällen använde jag mig av en välbeprövad "Jessicah-teknik" (näe, det kanske inte är hon som har uppfunnit den, men det är hon som har berättat den för mig). Nämligen learning by watching.
Låt mig förklara.
Jag har ju lite inlärningssvårigheter med Sunes avlämningar. När jag försöker byta saker går det oftast bra, men det är svårt att komma vidare från detta steg. När jag använder mig av godis för att byta blir grejerna snabbt ointressanta och han förstår inte vad jag vill att han ska göra.
Ikväll tränade vi loss och mys med sak i munnen (försöker få honom att förstå att jag inte är ute efter att stjäla varenda sak som han har i munnen) när Goliat kom för att delta i träningsstunden. Jag lät på försök Goliat apportera en liten dummy ett par gånger medan Sune fick sitta och titta på. Sen skickade jag Sune att hämta dummyn, och han förstod på en gång vad han skulle göra! Han sprang ut jättefint, grep den fint, vände på en gång och lämnade den i min hand. HALLELUJAH-MOMENT! Jag blev så glad så jag visste knappt vart jag skulle göra av mig själv. Det blev godisregn, kel och social belöning och sedan en liten glädjedans på golvet med hundarna galna runt fötterna. Jag vet inte om det sista var speciellt nödvändigt eftersom det resulterade i att Sune hängde och dinglade i min byxlinning.
Men vi var ju glada!!