Singing in the rain

"Golitass, kotte kotte!"

Mitt under min heliga dagssömn kom Mattias instövlandes med en stor färgburk i högsta hugg. "JAG HAR KÖPT FÄRG!" deklarerade han helnöjt medan han bökade runt som världens buffel för att sedan försvinna ut genom dörren igen. Det var den dagssömnen det....

Jag och Goliat styrde kosan mot Orraholmen för lite träning i det svaliga sommarvädret. Vi började med en promenad i skogen, sedan lade jag ett spår på nedre delen av appellplanen (dom har en så gigantisk plan på Herrljunga BK) som mot slutet letade sig in i skogskanten. Två vinklar, 7 spårapporter och på kortklippt gräs alltså. Som om inte detta var nog hade jag dessutom med mig min efterlängtade lina!

Men först till lydnadsdelen. Efter att ha lagt spåret ställde jag ut rutan innan jag hämtade Goliat från bilen. Han fick alltså inte synretningen av mig när jag ställer ut konerna. Detta ställde till det rejält för oss! Han förstod inte alls vad som förväntades av honom och frustrationsskällde efter några misslyckade utspring där han sprang tre meter ut från mig och vände upp och ställde sig och glodde som en jubelidiot.
Till slut sprang han i alla fall ut mot rutan och vände upp liiite för tidigt (alldeles intill den högra konen längst fram), men jag valde att belöna honom även om placeringen i rutan inte var vad jag hade önskat. Mycket misslyckat.

Vi tog paus medan jag satte mig ner och funderade på vad som hade gått fel.
Han har ju uppenbarligen inte förstått att det är till konerna han ska springa. Han springer snarare till den plats där jag har stökat runt som mest.
Jag gjorde på försök om, fast precis som jag brukar (han satt bunden medan jag gick och ställde ut rutan på ett annat ställe). Sedan skickade jag honom och detta klarade han alldeles klockrent. Uppenbarligen ligger problemet i att han inte springer på synretningen av konerna, utan han springer på synretningen av mig.

Jag tror helt enkelt att jag får börja från bebisnivå igen. Planen är att jag ska ställa ut rutan när han inte ser, men lägga ut targetmattan, sen ska jag hämta honom och hoppas på det bästa. Ingen vidare plan, jag vet. Vi får se, detta var ju ändå första försöket. Övriga träningen gick fint, han var mycket taggad och full av energi då det ju inte har varit fullt lika tryckande värme idag.

Nu till spåret då! Jag spårade alltså med sele och lina i linans fulla längd för första gången nånsin med pinnar i spåret. Jag är så nöjd med hur han skötte sig! Han plockade alla 7 pinnarna. När han sprang över dom vände han snabbt tillbaka, det syntes på hela hunden när han närmade sig en spårapport. Hans svans började röra sig sådär rytmiskt och han nosade intensivt runt spårkärnan för att sedan dyka ner på spårapporten med bägge tassarna och kuta tillbaka till sin vilt tjoande och applådernade matte! Duktiga hund!

Det som inte gick bra med spårandet var faktiskt vinklarna. Han sprang över båda två. Ena gången upptäckte han det själv och ringade tillbaka så att han korsade spåret och hittade tillbaka. Vid andra vinkeln gick han bara rakt fram hur långt som helst (typ hela linans längd!) och jag fick stanna och ropade faktiskt tillbaka honom. Jag vet inte om det kan ha berott på den korta liggtiden. Jag blir lite konfunderad i vilket fall.

Här spårade vi, spåret gick längs med kanten, in i skogsbrynet, tillbaka ut på planen, vinkel mitt på planen och så återigen in i skogen för att avslutas med en hyfsat dold spårapport i slutet.... Han klarade det utmärkt!