Ångestframkallande mail

Igårkväll damp ett litet mail ned från tävlingsansvarige för Herrljunga Brukshundsklubb- PM:et för tävlingen den 28/8. 14 ekipage i lydnads klass 1, ses kl 18 och alla dom vanliga detaljerna kring tävlingen. Min mage förvandlades genast till en hårt knuten klump och jag kände att kallsvetten började bryta fram i pannan. Varför utsätter sig man sig för tävling egentligen när det på det stora hela kan, i alla fall för min del, liknas vid tortyr. Förmodligen är det för att man vill ha ett kvitto på att man har tränat sin hund rätt, att man innerst inne hoppas på att få ett ännu bättre resultat än vad man själv väntar sig och för att man dessutom får en otrolig kick av det. Efter tävlingen i Hjo var jag i extas i flera dagar. Det finns ingenting som kan liknas vid att tävla sin hund i lydnad, och det är väl därför jag vet att jag inom ett par år kommer att äga en tävlingshund att helhjärtat satsa på inom denna gren.

Idag har jag varit en aning slö och det har mest blivit skogspromenader för min lilla vovve.
Imorgon ska vi och träna på klubben, jag hoppas att jag kan dra dit några fler, hade behövt träna platsliggning med okända hundar. Visserligen går Goliat aldrig fram till andra hundar, så det är egentligen inga problem. Huvudsaken är att jag tränar längden på liggtiden och att jag gör det så tävlingsmässigt som möjligt (jag ska hålla käften och försöka se nervös och sammanbiten ut).
Vi får se hur det går!