Nu blommar det sörrö!

Goliat i vitsipporna

Idag har jag och Goliat gått en långpromenad på Ryds ängar tillsammans med Kila och Stina. Helt otroligt vackert med alla blommor, jag blev helt lycklig!
Goliat ignorerade som vanligt alla Kilas försök att leka. Hon gjorde glidtacklingar och sprang efter honom så fort han tog några galoppsprång. Men tji fick hon! Goliat var inte ett dugg intresserad av att leka med en sån liten fjantig tösabet.

Efter en minst sagt nedslående körlektion gick vi ut och tränade lite på Garnisonen. Tävlingen på lördag närmar sig med stormsteg, men vi har lessnat rejält på ettans moment nu och koncentrerade oss istället på Klass 2-momenten som vi ännu inte riktigt har. Goliat var riktigt taggad idag och jag var mest glad att jag fick annat att tänka på än min usla körlektion. Vi körde några lyckade skick till rutan, märker dock att han inte förstår när jag skickar från ett annat håll. Jag tror jag ska börja flytta på rutan istället för att inte göra honom förvirrad.
Förflyttningar och positionsträning blev det också lite fokus på idag. Han var med jättefint i både höger och vänsterförflyttningar och ingångsövningarna går bra. Men så är det som att det slår slint i skallen på honom och helt plötsligt började han sätta sig på mina fötter... ja, jösse namn, är vi inte alla lite förvirrade ibland?
Vi avslutade i alla fall träningen med ett enklare upplet med spårpinnar som jag rotade fram djupt ner i väskan. Jag är så stolt över honom!! Han låg plats medan jag gick 10 meter bort, bakom ett träd och gömde tre timmar i buskarna där. Sen gick jag tillbaka och skickade honom, hjälp vilken fart han fick! Eftersom jag inte såg vad han gjorde bakom trädet fick jag bara hoppas att han skulle komma tillbaka med pinnarna, och det är klart han gjorde det :) Jag skickade honom dessutom på alla tre, han kom lika glatt med dem alla.

Kila tar sig ett språng vid bäcken

Lilla Kila, visst har hon sött huvud?

Båda mupparna i ett hav av blommor