Kom precis hem från tisdagsträningen på Herrljunga brukshundklubb.
Vilken träning sen!
Jag fokuserar för tillfället all vår tid och energi på ett snyggt och tajt fritt följ, rutan och apporteringen.
Följande händer i vår träning:
Fritt följ- Goliat och jag tränar tajta vänster och högersvängar. Jag tränar genom att gå helvarv åt båda hållen, belönar framåt med bollen. Jag har VITTNE på hur tajt han går, jag är så stolt över honom! Han går så tajt mot mitt ben att det känns som jag har smetat Karlssons Klister på brallan. Inte nog med det- han är positiv och har konstant kontakt. Han är som en liten minijaktgolden!
Rutan- idag körde vi med targetmattan som vanligt. Jag tränade först repetition från nära avstånd och sen ett par meter ifrån rutan. Vi körde sedan lite fritt följ mellan och så provade jag igen men direkt med det långa avståndet till rutan. Han förstod! Han sprang jättefint rakt ut och vände upp på targetmattan. HURRA! Kände för att springa fram och krama honom för att jag blev så lycklig!
Apportering- Han sitter vid sidan, jag slänger ut apportbocken och säger apport och han springer fort ut och tar apporten med fint grepp och jag peppar honom tillbaka och skyndar mig att ta apporten innan han släpper den. Detta kan han nu jättefint! Jag måste våga gå vidare och träna överlämnandet och att han ska hålla apporten, så har vi ju apporteringen färdig sen! (Nu kanske jag låter lite överdrivet positiv, men det får man faktiskt lov att vara dagar som denna)
Nu ska jag gå och klappa min duktiga hund !
2 kommentarer:
En lyckad träning känns bra...jag vet. Den kan man leva på ett tag...eller tills hunden får ett tokryck åtminstone. Du får komma hem och coacha mig lite...jag är inte så bra på belöning tror jag. Jag vill ju också få in ett bra och tajt fotgående men jag tror att jag belönar lite inkonsekvent. Sen gör jag andra saker som att börja gå en millisekund innan jag säger fot och en massa andra konstiga saker. Jag verkar inte ha nån koll på mig själv alls...inte konstigt att det är svårt med att ha koll på hunden samtidigt!!!
Haha Aaron är jättesöt...han har gömt dig bakom gardinen och leker tittut med mig=)
Måste också berätta vad han gjorde igår den lilla marodören!!! Jag satt och pratade i tfn vid skrivbordet när Aaron helt plötsligt kommer klättrandes upp vid min högra sida!!! Fötterna har han på handtagen till lådorna och han håller sig krampaktigt fast i bordsskivan....WHAT!!! Han kan ju inte ens gå tänker jag...men klättra det kan han visst. Usch han verkar bli som mig...en såndär unge som sitter högst uppe i trädets topp och vajandes vinkar ner till sina smått panikslagna föräldrar!!!
Njut........det är dig väl unt. Själv var vi på träning i måndags och min ilska har lagt sig först nu:-)) Collin låg som en plattfisk i rallybanan och luktade...och luktade... löptik förstås!!!!!Ingen kontakt alls. Jag slängde in honom i bilen och åkte hem. Urrgg...Kram// Susanne
Skicka en kommentar