Idag tog jag spruttis (bilen) och åkte ner till Brona för att fika med min kära vän Mona. Till min stora glädje var Inger med Cilla där också, det var så skoj att träffa er igen! Alltid lika trevligt. Samtalet kretsade kring djupa frågor i livet och lämnade mig en smula tungsint. Mona tränade igenom Lexy på ett par banor på agilitybanan och jag lyckades knäppa några fina bilder på honom in action. Dessa kan ni njuta av om ni scrollar neråt sedan. Annars har dagen varit en smula intensiv, med städning, tvättning, skrubbning och doning. Nu ska jag sätta mig med hemuppgifter till praktiken och sedan göra kväll framför teven med lite pannkakor. Jag saknar Goliat, men saknaden är inte outhärdlig. Vi ses ju snart igen nu. Men visst, det slog mig igårkväll att detta är det längsta jag någonsin varit ifrån min hund. I över tre år har vi levat ihop, med några dagars uppehåll då och då. Och nu är det snart 14 dagar sedan jag lämnade av honom hos Simon. Tänk va! Vilken grej!
 |
| Lexys söta näsa |
 |
| Här spar vi inte på resurserna vetni! |
 |
| Fin bild på Lexy |
 |
| Lexy jagar sin lilla pipande musleksak |
2 kommentarer:
Tack för härliga bilder. Men man undrar nästan vad det är för konstigt djur i luften!
Ja det ser kul ut där han kommer flygande lilla Lexy! Stålmannen hunden fast utan ett emblem=)
Jag tänkte lite på dig idag Cickan. Jag håller nämligen på att samla motivation till att börja träna lydnad mer kontinuerligt och efersom du har blivit något av en guru för mig på området var jag tvungen att tänka igenom alla kloka saker du sagt till oss så samla motivatijag vet i vilken ände jag ska börja träningen. Men tro nu inte för mycket om oss för att samla motivation kan vara en lång process...iallafall för mig. Kram på dig
Skicka en kommentar