Lite vardag och lite helg

Idag hade jag en jättebra dag på praktiken, jag lyckades sätta mitt första venflon, tog blodprov, dokumenterade och gjorde massa annat sjuksköterskeaktigt. Jag kände mig mycket viktig må ni tro!

Annars bjuder dagens blogginlägg på en liten tur i skogen med Goliat. Vardagslydnad kan man väl kalla det, med ett litet inslag av vad som låter som döende kråkor i skogen. Dessutom låter jag som en överviktig pensionär för att jag har så dålig kondition. Det kan hända att det är just denna detalj som roar somliga människor därute i världen.
Mot slutet av filmen får ni dessutom se min smått psykotiska relation till mina nya kängor. Ja, nu blir ni lite nyfikna va? Det är nog bäst att ni kollar på hela klippet för att inte missa nånting!


Om ni undrar varför jag låter som en flickscout med halsfluss så är det för att
jag trodde att ljudet skulle bli mycket högre på filmen.

Wow, jag älskar det faktum att ni nu får en bild av mig som en mild, bräcklig liten varelse. Kanske tänker ni att jag är snäll också, vem vet. Kanske skulle jag filma när Goliat INTE kommer på inkallning och hur jag låter då? Då skulle ni nog hoppa av stolen av ren förfärelse, ha! Och tänk att Goliat verkar riktigt lyhörd och lydig på den här filmen? Ni ska se när han har hittat någon riktigt ingrodd pissfläck att slicka i sig, då är han inte lika rask med att komma ska ni veta! Ack, medias makt över dagens samhälle. Jag säger då det. Någon gång, kära bloggläsare, ska ni få veta sanningen. Men än är inte upplysningens dag kommen!

Planen för helgen är renovering av köket, klippning av huvudhår på mig själv, aktivering av hund och paddling i sjö med hund, ved och grillbricka. Puh! Hur ska vi hinna!?