Vad mörkt det börjar bli om kvällarna!? Jag och Goliat gick i alla fall nyss ut en sväng i full reflexmundering och traskade den tio minuter långa vägen bort till våran lilla träningsfläck. Den ligger ganska avskilt, men fortfarande med hyfsat mycket störning i form av cyklister och fotgängare. Perfekt tycker jag, som inte vill ha det för lugnt när jag tränar.
Idag fokuserade vi på rutan och att kunna sätta sig med apporten i munnen.
Rut-träningen gick lysande. Idag körde jag med godisskål och jag skickade honom från olika avstånd och varierat med godis/inte godis, han skötte sig lysande, hade otroligt bra fart ut och stannade så fint bredvid skålen tills matte kom och belönade med den älskade pipleksaken.
Jag tror dock inte att han förstår om jag skulle plocka bort godisskålen. Menmen. Vi tränar på.
Apporten gick också fint. Jag har fått tips av Jessicah att höja händerna samtidigt som jag säger sitt. Det funkade! Först försökte han visserligen att hoppa på mig med apporten i munnen. Men sen satte han sig faktiskt och höll fortfarande i den, hurra!
Om jag bara kan befästa detta så kan vi börja sätta ihop det så det lite mer liknar det färdiga momentet. Nästa steg är att lägga apporten mellan honom och mig, säga apport och sedan att han ska sätta sig framför och lämna den till mig. Hundträning är så härligt när det känns som man trampar i kvicksand..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar