Som en övergödd gris

Goliat och Zipper ligger plats

Goliat poserar, i vanlig ordning

Jag rullade precis hem från Nyvallers där jag har avnjutit en kväll i fullständigt galet matfrosseri. Jag inledde med att bli bjuden på två mackor med stekt ägg. Sen stoppade jag i mig både grillkorv med mos (spansk korv, konstaterade att de innehöll 95 % kött efter att herr Nyvaller grävt upp korvpaketet ur soptunnan för att bevisa att han hade rätt, haha!), kaffe och rabarberpaj, godis, chips, jordnötsringar, och ett helt gäng juiceglas. Jag var tvungen att knäppa upp byxorna på väg hem för att ens orka ta mig hela vägen till Mattias lägenhet.

Idag har jag och Hanna återupptagit våra härliga träningsmyspystillfällen. Vi la varsitt viltspår innan maten och blev sedan skjutsade bort till Orraholmen. Där körde vi lite lättare agilityhandlingsövningar, oseriösa platslägganden och ett och annat försök till targetträning. Zipper och Goliat sprang runt som kossor på grönbete och vi människor kände oss väl ungefär lika seriösa som alltid.

Goliat gick sitt spår helt okej. Han slår så hemskt bara och trots mängder med aktiviteter innan spåret hade han hemskt bråttom, jag hann knappt hålla jämna steg. Frågan är om han cirklar på grund av osäkerhet eller om det helt enkelt är så han spårar... Jag får ingen klarhet i den frågan. Han löser ju vinklar och andra svårigheter och hittar alltid fram till spårslutet. Jag längtar till anlagsprovet när man kan få en bedömning av en kunnig domare..

Zipper och Hanna har uppvisning på "Orraholmens dag" imorrn, så jag och Goliat ska gå dit och heja på henne. Nu ska jag krypa till kojs, är grymt trött.
Uppdaterar med bilder när jag kommit hem till Skövde igen.

Vill bara tillägga att jag på väg hem från Nyvaller mötte en liten westie. Goliat gick med slakt koppel och tittade inte ens på den andra vovven under "mötet", trots att denne gjorde mordiska utfall och ägaren i princip lyfte den med hjälp av kopplet.