Cykelträning

Goliat med världens snyggaste cykel!

Nu på eftermiddagen bestämde jag mig för att bege mig ut och cykla med min lilla knubbis.
Anledningen till att jag valde denna aktivitet just denna dag grundade sig i ett flertal orsaker.
1. Jag var lat. 2. Min hund är fet. 3. Jag ville inviga min nya cykelkorg. Med inviga menar jag inte att ha någonting i den (typ Goliat), utan mer känna på hur det var att cykla med en fint monterad cykelkorg framför sig. Informationsvis var det underbart. Mmm, jag kände mig som Hedvig i "Från A till Ö" där jag susade fram!


Eftersom jag, nu när jag är redaktör för en klubbtidning, har börjat tänka all text i artiklar, tänker jag nu stapla upp lite tips som kan vara bra för er därute som funderar på att börja cykla med eran hund. Det finns nämligen en hel del att tänka på. Jag kan så klart inte allt, men jag vill gärna dela med mig av den lilla kunskap jag lyckats samla på mig.

Nummer 1: ÅLDER
Jag har fått lära mig att vid ungefär 1 års ålder är en hund mogen för lite mer högtempoaktiviteter. Givetvis varierar det från ras till ras. En papillon är nog färdig i kroppen långt före en grand danois eller liknande raser. Men för en kooikerhondje skulle jag nog säga att 1-1,5 år är lagom ålder att börja cykelträna på. Innan det är valpen alldeles för ung för att ens vara i behov av så krävande fysiska aktiviteter.

Givetvis kan du börja "cykelträna" din hund i tidig ålder genom att leda den bredvid cykeln för att träna den i var den ska vara i förhållande till cykeln. Men att cykla längre sträckor är bara dumt (enligt mig).

Nummer 2: REGLER
Tydliga regler för när du cyklar med hunden är nästan livsnödvändigt.
Dessa regler lever Goliat under, och i dessa sammanhang är jag synnerligen sträng. Anledningen är att vi kan skada oss båda två om han av någon anledning skulle dra iväg, stanna tvärt, byta sida utan tillåtelse eller springa in i något av hjulen.

1. Han måste springa på vänster sida, det är strängt förbjudet att byta sida
2. Han får under inga omständigheter stanna när jag sitter på cykeln
3. Han får inte springa före cykeln
4. Han måste springa med slakt koppel


Så fort jag stannar cykeln och hoppar av eller när han springer lös och jag cyklar är det fritt fram att nosa, stanna, kissa osv.

Min hund är hyfsat lättstyrd när vi cyklar. Han är lat så därför springer han aldrig fortare än vad han måste, och han lyssnar bra på röstkommandon. Därför vågar jag cykla med vanlig sele och ett koppel som jag håller i vänsterhand (och som jag i sin tur oftast har på styret som "vanligt").
Om jag hade haft en hund som drog, var oförutsägbar på ett eller annat sätt, hade jag nog inhandlat en springer. Men det där vet jag ingenting om, så jag lämnar det därhän.

Nummer 3: NEDVARVNING
Minst 10-15 minuter brukar jag ägna åt att i vanlig promenadtakt varva ned. Jag kontrollerar också under denna tiden att han går normalt (så att han inte har sträckt sig, trampat på något vasst eller skadat sig på något vis under cyklingen) och jag brukar även kontrollera hans puls och hålla koll på andhämtningen. När vi kommer in vill jag att både hund och människa ska andas normalt.

Jag brukar undvika att ge honom mat minst en timme efter cykelträning (eller agility och andra springiga aktiviteter för den delen) för att jag är lite rädd för tarmvred. Detta är vanligare på mer storvuxna raser, men det är så onödigt att ta den risken.

Om du har några mer tips angående cykelträning så skriv gärna i Kommentarer!
Annars är det bara ut och cykla ! Det är en perfekt aktivitet för hundar som behöver gå ned i vikt (exempelvis fetknoppen Goliat).