Veterinär- och trollkarlsbesök

Idag gick vi med Sofia, Aaron och Frodo på en liten morgonpromenad. Det har visst blivit en vana?
Vi släppte i alla fall hundarna tillsammans och dom for runt och verkade inte vilja mörda varandra alls. Frodo stressmjällade inte ens, vilket framsteg!
Dessvärre blev inte den glädjen långvarig när det helt plötsligt sprang fram ett sällskap harar och hundarna kutade efter. Goliat som förmodligen är världens sämsta skadedjursbekämpare såg nog inte ens hararna och sprang mest för springandets skull, Frodo gjorde en lov efter men kom tillbaka igen. Puh, jag blir alltid lite svettig när sånt händer. Jag lär mig aldrig att ha is i magen och det slutar alltid med att jag står och gormar "GOOOOOOOOLIAT!!!!" som om han redan har blivit påkörd av en lastbil. Som tur är så är inte min hund av det känsliga slaget, så han vågar ändå alltid komma tillbaka till mig även om jag låter lika inbjudande som Allan Edwall i Emil i Lönneberga. Ja, ni vet, han som ropar "Emil, förgrömmade unge!"

Vi for i alla fall iväg till Sellvens smådjursklinik för lite blodprovtagning och kennelhosta-vaccinering. Goliat skötte sig strålande, jag var så stolt över honom! Så nu är blodprovet för von Willerbrand-sjukdomen gjort och nu är det bara att skicka iväg det på posten. Mor min skulle hjälpa mig med kuvertet och hur många frimärken som ska på (det ska ju till Holland, tänka sig!)
Jag frågade även veterinären om hon tyckte att Goliat var överviktig.
"tjaaaa... jag skulle inte säga överviktig. Jag skulle säga att han var på gränsen till att vara mullig." HA! Goliat, din lilla knubbis, nu ska det bantas innan utställningen må du tro, hädanefter blir det bara två dl mat om dagen.
Jag vägde honom på vågen utanför veterinären, den stannade på 14,8 kg.....






Efter veterinärbesöket svidade jag om och sen var det bara att hoppa in i nästa bil för att tillsammans med Vickan, Jenny och en hel skock hundar fara upp till Trollkarslklint och gå en blygsam liten promenad upp på ett berg. Det var... jobbigt.
Det är extra svårt när det springer pyttesmå hundar överallt som man är livrädd att sätta fötterna på. Tur att dom förstår sitt eget fysiska "tillstånd" och har vett nog att hålla sig undan för mina klossar till fötter när jag kommer klampandes.

När vi kommit fram till sjön stannade vi och drack lite kaffe. Det var fortfarande is i sjön så ingen av hundarna kände för att bada. Förutom Kellie som tog sig en liten ofrivillig simtur och såg ut som en dränkt katt när Victoria fiskade upp henne.

Jag hittade fem fästingar på Goliat när vi kom hem, usch. Måste införskaffa något gift nu i veckan. Nu vilar vi en stund och sen ska vi gå ner till Victoria, hon har lovat att frisera mig lite.
Imorrn åker jag och Goliat hem till Skövde, jag längtar efter min dator! Tog finfina bilder vid sjön idag.