onsdag, april 22, 2009

Lite smått misspeppad.

Garnisonen för någon månad sen, nu är det ju mycket grönare, underbart!


Kom precis in efter en timmes morgonpromenad med min goa vovve.
Vi hade det verkligen bra, han var lös under hela promenaden och vi letade leksaker och tränade lydnad. Men det känns som att jag inte förstår varför jag envisas med att träna lydnad med honom alls, när vi inte lyckas komma vidare.
Agilityn gick jättebra igår, rallylydnaden likaså. Spåret går också kanon med det annalkande anlagsprovet, både agility, rallylydnad och spår älskar han dessutom. Han är glad och positiv, följsam och nästan lite på tårna vissa stunder.



En bild på Goliat från i påskas...


Men......
så fort jag ska gå en sträcka fotgående så blir han som förbytt! Han svävar iväg i tanken, kollar på andra saker, känns disträ och allmänt misspepp.
Jag tänkte göra det enkelt för oss idag, jag lade hans favoritleksak bakom oss, tänkte köra två steg fram, sen en vänster sväng och halt. Sen skulle han få ta leksaken. Det gick USELT.... Han var inte med i starten, svävade ut i svängen, och satte sig jättesegt och alldeles för långt bak. Visserligen skulle jag ju avbrutit på en gång och gjort om, men jag var så inne i tanken att det var tävling och såg framför mig hur pinsamt det skulle vara... Jag skulle hellre gräva en grop och hoppa ner i den än att starta en tävling som gick så uselt.

Hur ska jag göra för att han ska tycka fotgåendet är roligt? Jag har inga mer idéer. Känner att det verkligen har sinat nu. Samtidigt är det ju det här jag vill göra, det är det här jag tycker är kul! Rallylydnaden är också skojig, men det är vanlig brukslydnad och lydnadsträning som jag verkligen får fjärilar i magen när det går bra med. Det är när det går bra på ett lydnadspass som jag känner att jag bara vill hoppa upp i luften och brista ut i ett glädjetjut. Jag älskar den känslan, det är den bästa.

Jaja. Mycket tankar kring detta. Jag ser fram emot kvällens lydnadskurs i alla fall. Hoppas bara att Goliat hinner återhämta sig från mastodont-promenaden nu på morgonen.
Idag fick jag PM om Motala också, känns så himla kul att åka med mina kompisar på en sån skojig utflykt:) Längtar!

4 kommentarer:

Sofia sa...

prova att lägga ner träningen ett tag. det funkade för mej... sen helt plötsligt en dag så tyckte han det var jättekul igen! Sen är de lätt att man som förare blir stel just för att man tränar lydnad jämfört med när man tränar andra saker...man får rannsaka sej själv! kram!

Cecilia sa...

Ja, jag får nog ta och lägga det på hyllan i några dagar.. Jag är sjuk nu också, så jag orkar ändå inte träna nånting. Men det är frustrerande.

Jessicah sa...

Jag brukar ta ett par veckors paus när vi stöter på problem i något moment, så sitter det där det ska när jag återtar det igen :-)

Sofia sa...

Men då får du krya på dig vännen. Nu ska du väl iallafall inte frysa. Jag kan oxå meddela att det går framåt med apportträningen. Läste igenom artikeln du tipsade om igen och sen tänkte jag att näe nu är det bara att kära på. Nu ska Aaron skriva en hälsning till dig tror jag; dezxb9kkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk---