Saker som tycks roa en sjuklings hund

Nummer 1: Den så kallade galna pipleken.
Sjuklingen ligger utslagen på sängen.
Hunden slänger pipleksaken i sjuklingens ansikte och sjuklingen, i ren frustration, lyfter sin febervärkande arm och slänger iväg pipen samtidigt som hon kraxar "vill inte! vill inte!" (som att hunden förstår det kommandot). Proceduren upprepas ett X antal gånger.












Nummer 2: Hunden hittar alla sjuklingens äckliga snorpapper och river sönder dom i molekylbitar . Dessa sprids sedan runt i rummet med hjälp av något som liknar spastiska glädjeskutt. Det blir ett slags osmakligt snorpapperregn av det hela.


Nummer 3: Hunden jagar sjuklingens mammas katt. Sjuklingen försöker skrika på hund att sluta men fram kommer bara ett svagt litet tjut, påminner lite om ett gångjärn i behov av lite smörj.
Hunden är löjligt nöjd över den framgångsrika jakten.


Nummer 4: Hunden muttrar på allt som låter misstänkt. Ni anar inte hur farlig en diskmaskin kan vara för att ta ett exempel.


Nummer 5: Sjuklingen slänger ut all hundens mat på gräsmattan i ett aktiveringsförsök. Hunden skiter totalt i att försöka leta upp maten utan går istället och letar efter pipen.

Goliat roar sig själv när matte är sjuk

Nummer 6: Sjuklingen bestämmer sig för att gå en promenad med den galna jycken. Tyvärr utlöser det massiva hostattacker och något som är snarlikt ett astmaanfall. En kvarts promenad känns som en mil. Hunden å andra sidan tycker att en kvarts promenad är lika stimulerande som ett varv runt köksbordet.

(Kort och gott är vi i ett litet moment 22 här. Om jag går ut för mycket blir jag aldrig frisk, men om jag stannar inne med Goliat blir jag nog pyskiskt sjuk inom en väldigt snar framtid.)