 |
| Hanna och Devil efter att ha tränat lite apportering |
 |
| Det är mysigt med döda fåglar må ni tro! |
Idag träffade jag min vän Hanna med Devil för första gången på typ hela vintern (skandal!). Sune fick prova att hålla i en fågelvinge, han var mycket imponerad och uppvaktade flitigt påsen där den låg även efter att övningen var slut. Konstigt nog har han också ett otroligt välutvecklat begär efter dummys, som han ju knappt aldrig har sett förut? Nåväl. Övningarna gick väl inte så där strålande och jag kände mig väl mest rätt misslyckad. Devil fick också hämta den döda fågeln, ett litet klipp kan ni se här.
Men även om "jaktträningen" för Sunes del var föga imponerande så var det i alla fall väldigt skoj att träffas! Jag och Hanna hade ett givande samtal om detta med press, och krav. Det var väldigt befriande att få snacka ur sig en del!
På kvällen gick jag och Goliat en långpromenad medan jag pratade med mamma . Ännu ett djupt samtal, jag behövde uppenbarligen rensa ur mig en del av den press som jag gått och byggt upp de senaste veckorna. Men, hur bra det än är att ventilera, så är det också minst lika bra att gå vidare efter en svacka. Och det är det jag ska försöka satsa på att göra nu.
2 kommentarer:
Filmen var väldigt rolig, haha! Och Devil var väldigt duktig. Är det så man ska göra, låta dem sitta kvar med fågeln i munnen medans man berömmer?
Angående promenaderna, well. Alfons drar fortfarande bvlädigt mycket, även om det blivit lite bättre. Som tur är har Morris sluta leka med honom (jag lydde ditt råd och förbjöd lek när Alfons går i koppel. Det känns inte helt optimalt, jag känner ofta att jag blir arg på Alfons och går därifrån med irritation i kroppen. men men, det är bra för Morris med sällskap, så det får duga tills vidare. Tack för frågan!
Ha en fin dag!
ps. Ni har säkert också en jättefin relation. ;-)
Svarar dig lite Annika hur jag tänker :)
Jag gör gärna så att jag berömmer massvis (och länge) när han har fågeln kvar i munnen. Jag vill skapa en "trevlig atmosfär" runt mig, att det bästa i hela världen är att vara hos matte med någonting i munnen. Därför berömmer jag alltid massvis när han kommer in och tar inte saken ifrån honom. Dessutom tror jag att det gör det lättare för framtiden om han lär sig att "är jag plockat upp saken ska jag in till matte och gosa länge", för att han inte ska släppa i förtid etc. Det viktiga är han och jag, inte att han ska springa eller hämta, för det kan dom flesta per automatik ;)
Skicka en kommentar