Jag hade fel Mona- din hund kan visst posera framför kameran!
Grabbarna grusIdag åkte jag och Mona ut på något som kallas Fjället utanför Skövde (Töreboda-hållet). Det var verkligen kanonbra skogar där att spåra i! Lexys spår gick som en liten serpentin över en grusväg två gånger, hade flertalet vinklar och innehöll fyra spårpinnar och en leksak på slutet. Goliats spår gick också över en väg och hade tre pinnar och leksak i slutet, spåren var på ett ungefär lika långa, kanske 100 meter? Jag har ingen avståndsbedömning (fråga Mattias som vågar övningsköra med mig...) så det är svårt för mig att säga hur långa dom var.
Vi gick en promenad i väntan på att få gå spåren, wow vilken natur det var! Goliat sprang runt som en vilde, tyvärr sköt dom i fjärran och eftersom Lexy är skotträdd var han lite berörd. Det bekom däremot inte Goliat som lekte med vad han kunde hitta i skogen och sprang runt runt och var superlycklig över att vi var i en "riktig skog" för en gångs skull. Precis innan vi skulle åka hem fick han igång Lexy och dom fick busat lite, kul att dom trivs så bra i varandras sällskap!
Jag är nöjd med Goliats spårande idag. Terrängen bestod både av blåbärsris och ormbunkar och var ganska växlande, marken var blöt. Han tappade bort sig ett par gånger, jag kan bara gissa att det var på vittring efter djur. Det jag är nöjdast med är ändå att han uppmärksammade alla pinnar i spåret (utom den första som han hade för bråttom för att lägga märke till). Han vände till och med tillbaka i spåret för att nosa på pinnarna igen efter att ha sprungit över dom. Jag måste lära mig att vara snabbare att belöna och att träna pinn-markeringar separat från spårandet.
Så här bra åker våra hundar i Monas bil-
perfekt!
En sak jag har problem med är att han markerar (läs: pissar) i spåret. Han gjorde det på anlagsprovet och även vid ett tillfälle idag. Det känns lite som en nonchalans-grej men jag har svårt att veta hur jag ska agera i detta läge.
Jag sticker nog huvudet i sanden och hoppas att det "växer bort". Jag jobbar nog vidare med att få honom spårnoga och lägger inte så stor vikt vid hans skvättande. Ju mer han koncentrerar sig på sin uppgift desto mindre kommer frestelsen bli att markera revir.
Vi gick en promenad i väntan på att få gå spåren, wow vilken natur det var! Goliat sprang runt som en vilde, tyvärr sköt dom i fjärran och eftersom Lexy är skotträdd var han lite berörd. Det bekom däremot inte Goliat som lekte med vad han kunde hitta i skogen och sprang runt runt och var superlycklig över att vi var i en "riktig skog" för en gångs skull. Precis innan vi skulle åka hem fick han igång Lexy och dom fick busat lite, kul att dom trivs så bra i varandras sällskap!
Jag är nöjd med Goliats spårande idag. Terrängen bestod både av blåbärsris och ormbunkar och var ganska växlande, marken var blöt. Han tappade bort sig ett par gånger, jag kan bara gissa att det var på vittring efter djur. Det jag är nöjdast med är ändå att han uppmärksammade alla pinnar i spåret (utom den första som han hade för bråttom för att lägga märke till). Han vände till och med tillbaka i spåret för att nosa på pinnarna igen efter att ha sprungit över dom. Jag måste lära mig att vara snabbare att belöna och att träna pinn-markeringar separat från spårandet.
Så här bra åker våra hundar i Monas bil-perfekt!
En sak jag har problem med är att han markerar (läs: pissar) i spåret. Han gjorde det på anlagsprovet och även vid ett tillfälle idag. Det känns lite som en nonchalans-grej men jag har svårt att veta hur jag ska agera i detta läge.
Jag sticker nog huvudet i sanden och hoppas att det "växer bort". Jag jobbar nog vidare med att få honom spårnoga och lägger inte så stor vikt vid hans skvättande. Ju mer han koncentrerar sig på sin uppgift desto mindre kommer frestelsen bli att markera revir.
5 kommentarer:
En liten fråga angående spår bara. Hur gjorde/gör du när han tappar spåret?
Nu när jag har lagt personspår har jag gått med sele och koppel och bara stått stilla när han tappat...då kommer han ju inte så långt bort från spåret. Bra eller dåligt?
Min egna tanke bakom det hela är att ringa kan han redan för väl och det är bättre att gå framåt som en belöning på att han gör rätt.
Ja, jag och Mona hade också ett litet samtal om det idag. Just nu gör jag precis som du säger- stannar och står still, vi går vidare när han har hittat rätt i spåret igen. Men jag vet inte om det finns något rätt och fel. Jag ska fråga min spårguru och så återkommer jag med svar :P
Det ser ut som om de sålt smöret och tappat pengarna - de där två i bilen.
Nej jag vet att det finns många varianter men jag vet att t.ex försvarsmaktens hundar tränas i personspår på det viset. De går i spåret och så stannar de faktiskt om hunden inte har nosen i backen...Hunden får alltså bara spåra vidare om den spårar i kärnan med nosen i backen. Men jag vet att det finns tusen varianter på detta...var bara tvungen att vädra min fråga litegrann.
Personligen så tror jag att Frodo kommer att bli duktigare på att hålla sig till spårkärnan om jag begränsar honom lite...faktiskt! Det återstår bara att se om jag har rätt eller fel!
Du angående jakt så finns det en massa jakttjejjer att läsa om här:
http://jagarjantan.blogg.se/category/-intervjun.html
Skicka en kommentar