tisdag, november 03, 2009

Apportering och and-jakt


Apporteringen går verkligen framåt, och idag önskade jag så att jag hade haft någon med mig som kunde filma vårat träningspass.
Jag provade nämligen att sätta Goliat ner, lägga apportbocken någon meter framför honom och själv ställde jag mig några meter framför apporten (så vi bildade en lång rad skulle man kunna säga). Sen kommenderade jag apport. Vad tror ni han gjorde?
Han
tog apporten i ett fint grepp och sprang och satte sig vid min sida!! Detta låter kanske som något självklart för er som inte tränar hund eller inte har haft hund som har haft det svårt med apporteringen. För min del känns det helt fantastiskt. Vi har verkligen kämpat med detta så himla länge, och äntligen har jag hittat en metod som fungerar! Jag kommer ALDRIG att lära en hund att apportera på något annat sätt än detta. Att dela upp momentet är ju verkligen super! Jag tror att Goliat, om han fortsätter att utvecklas i den här riktningen, kommer ha en klockren apportering. Ett sån där tävlingsmoment som sitter och som man verkligen inte behöver vara nervös över.

Skillnaden från förut är att det verkligen syns att han har förstått. Han viftar på svansen och tänker verkligen, man kan se det på hela honom. Han blir superglad när apporten kommer fram och vill mer än gärna bära den när jag är på promenad. Han har heller inte släppt apporten för tidigt sen jag började med detta.

Ni med hundar som inte vill apportera (Sofia, Mona, känn er träffade!). Försök denna metod!



Kooikerhondje är från början tilltänkt att "tolla" (locka) änder in i en endenkooi. Kooikern ska springa på sidan av denna damm och locka änderna, som är så korkade att dom följer efter, in i en nätförsedd bur. På det viset kunde man förr fånga stora flockar med änder istället för att ta dom en och en.

Nu råkar det faktiskt finnas en ganska endenkooi-lik vattensamling där jag och Goliat brukar promenera. I denna lilla damm bor det fyra änder.

Detta påminner väl ändå lite om en endenkooi?
Denna damm mynnar ut i två smala "bäckar" som kan liknas vid de utgreningar på endenkooi:n i vilken änderna ska lockas. Nu visserligen utan nätet, men ändå.



Kom igen nu då Goliat, locka på dom!

Goliat är i alla fall en helt och hållet and-ren hund har jag kommit fram till. Vi har stött på åtskilliga änder och han visar ungefär lika stort intresse för dem som han gör för det mesta han inte bryr sej ett skit om. Om han bott på en holländsk 1600-talsgård hade han förmodligen varit skjuten för längesen. Totalt värdelös! Men otroligt skönt att han har blivit så ointresserad av (åtminstone större) fåglar. Nu är det bara småfåglar, rådjur och harar som ska bli ointressanta också, hehehe.

(Kika gärna på Ingrid och Tillas superbra sida om ni är nyfikna på kooikern. Verkligen välskrivet och bra bilder!)

4 kommentarer:

Sofia sa...

Jo vi tuffar på med apporteringen vi med. Frodo tycker det är kul boch verkar nästan ha fattat att det är i handen och ingen annan stans som apporten ska hamna. Än så länge fungerar det bäst om han själv plockr upp den från marken och ger den till mig. Han fattar inte riktigt när jag ger den till honom men jag tror det kommer lossna när han lär sig att ha apporten längre i munnen. Jag tror också att små steg är vägen att gå...vi tar myrsteg och med ALL träning för tillfället och just nu har vi INGA färdiga och klockrena moment...men snart när poletten ramlar ner kommer vi att ha MÅNGA och genomarbetade moment. Jag satsar hellre på det även om det tar låååång tid än att lära om en massa fel som smugit sig in. Nu kommer vi säkert ändå lära in vissa saker fel men förhoppningen är ju så få som möjligt och det viktigaste är att vi har KUL! Nej...nu ska jag ta fram apportbocken tror jag...

Cecilia sa...

Ja, det är den där glädjen man lätt glömmer bort när man, som jag, suktar efter meriter och prispokaler och vill att allt ska sitta NU, helt IGÅR! Tur att vi har en hel vinter på oss att få alla tvåans moment att fungera, jösse namn säger jag bara :D

Squarepants sa...

Men braa! Vad otroligt roligt att han förstod apporteringen! Om någon vecka kommer hela momentet sitta som smäck, han är en förklädd brukshund! Grattis :-)

Cecilia sa...

PAH! Förklädd brukshund var väl att ta i kanske ;) Men ja, det är jätteskoj! Vi ska träna lite varje dag nu tills han förstår att man kan håll i apporten när man gör en ingång! Tjoho!