Trots att jag är uppvuxen i en håla ute på landet med massor av gamla amerikanare farande fram och tillbaka så har jag aldrig riktigt fastnat för kulturen med Eddie Medusa, wonderbaun, häng på coop forum-jeansen och brylkräm i håret.
Inte förrän igår, när jag såg min systers kompis volvo 142.
Jag blev fullkomligt och totalt förälskad i denna underbara veteranbil!
Egentligen är det väl kanske inget speciellt med den, men det var bara känslan den gav mig.
Jag hoppas att jag, när jag väl har fått mitt körkort, kan få köpa den av honom till ett trevligt kompispris.
Så kan jag köpa ett hundsäkerhetsbälte till Goliat och så kan vi åka med den när vi ska till hundklubben. Självklart ska vi lyssna på någon gammal 60-talslåt och ha rutorna nedvevade.
Aaaaah, min älskade volvo!
Annars visade jag Sofia lite uppletsövningar idag på hennes bakgård.
Jag vallade upp en blygsam liten ruta och placerade ut två föremål.
Döm av min förvåning när Goliat, som ett spjut, hittade första leksaken och även den andra efter lite snirklingar runt träden! Det såg riktigt proffsigt ut får man väl lov att påstå.
2 kommentarer:
Nämen ser man på:) Det är ju min gamla bil:)
Hva heter felgene?
Skicka en kommentar