Jag jobbar natt på ett äldreboende här i Herrljunga nu på sommaren. Det är 6 avdelningar, sammanlagt 49 boende, att ta hand om på två personer. Därför går man mycket själv i de långa korridorerna.
Jag har kommit in bra i mitt schema och redan hunnit jobba några veckor, men i nättras drabbades jag av en så obehaglig mörkerrädsla att jag var tvungen att ha det tänt hela natten. Jag inbillar mig att saker står i de mörka hörnen i sällskapsrummen, att folk tittar in på mig genom fönstrena utifrån innergården och att det låter konstigt nedifrån källaren. Det hjälper inte mina stackars nerver att man rätt som det är råkar stöta på en dement stackars borttappad pensionär som sitter på en stol mitt i mörkret och säger "Jaha?" lagom när man kommer runt hörnet. Jag tror jag har fått femton hjärtstillestånd redan. Hemgården blir min död.
Nog om detta. Idag har jag varit en aningens slö på träningsfronten, men det blev lite lydnadsträning nu på kvällskvisten. Jag är inte van att ha med mig en säck med rekvisita när jag ska ut och träna, men nu hade jag med mig en ica-kasse full med koner, pipleksaker, godis, klicker och annat som man kan tänkas behöva när man ska bli lydnadschampion (nu skojar jag ju, men det förstår ni givetvis).
Goliat inledde rut-träningen med att undersöka den vänstra konen, han hoppade på den, tuggade på den och skällde på den. Jag fick börja om från början med att vara nära targetplattan och klickade sedan några gånger på hyfsat avstånd. Skynda långsamt har aldrig varit min starka sida, men jag tror vi kan fixa detta.
Vi körde även lite fritt följ (alltså linförighet men utan koppel) och han fick till några fina vändningar där han höll positionen och hade jättebra kontakt! Hurra!
Jag älskar verkligen att använda klickern i denna träning, det är så mycket lättare att tajma "belöningssignalen" med en sån. Jag provade med pipen och stoppa den i armhålan, men när jag skulle belöna så hade den klibbat fast för att Goliat hade slemmat så på den, så jag la ned den idén rätt omgående. Externbelöning har vi återupptagit och idag skötte han sig faktiskt, han drog inte på mot pipen utan hade fint fokus på mig tills jag gav honom klartecken att springa och hämta den älskade lilla leksaken. Puh.
Sen vågade jag mig på en inkallning med ställande utan handtecken, och han kunde det klockrent! Kan ha varit en tillfällighet, jag vågade inte prova igen utan ska suga på den "karamellen" till nästa träningstillfälle.
Nu ska jag ha lite fredagsmys med gott kaffe och Sims 3.
4 kommentarer:
Betänkande nr1: Hade inte pipen fastnat för att du var så svettig...hehe=)
Betänkande nr 2: mycketmoget att sluta med ställandet när du var på topp. Jag har visst mycket att lära från dig. Inte minst att skynda långsamt!!!!Gaaaah
HA! Jag visste att du skulle säga det där om svetten! ;) Men så var inte fallet :P
På nummer två så är det ju verkligen assvårt att sluta när det går som bäst. Man får verkligen slå sej själv några gånger för att lyckas..
Hej Cecilia!! Nu har jag varit inne och hälsat på en stund och kollat in din vackre Goliat samt dina underhållande bloggar. Vad ni är duktiga med all träning!!! Jag blir inspirerad när jag läser här. Men du...vad innebär rutan?? Den med konerna??? Vad ska Goliat göra då??? Jag tror inte jag fattat riktigt. Men jag älskar att testa nya saker så det vore kul att höra vad detta är. Ha en fortsatt skön sommar och hoppas du överlever natttjänsten på hemmet :-))))
Susanne o Collin
Till Susanne: Haha, ja, jag kanske blir uppäten av ett otäckt källarmonster! Jag svarade på din kommentar i din gästbok på hemsidan, tack så jättemycket för kommentaren här!
Skicka en kommentar